Ska de tvingas hoppa av gymnasiet?

Ukrainska flyktingar i Sverige uppmanas avbryta sina studier.

Taia Fedorysjtjeva, 20, och Liza Trusjyk, 21, flydde från Ukraina i mars 2022. Nu kan de tvingas hoppa av gymnasiet.

Taia Fedorysjtjeva, 20, och Liza Trusjyk, 21, flydde från Ukraina i mars 2022. Nu kan de tvingas hoppa av gymnasiet.

Foto: Alex Voronov

Krönika2024-11-19 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det borde ha gjorts enkelt. Ukrainska flyktingar skulle ha haft samma rättigheter som andra nyanlända, bland annat personnummer, SFI, praktik och studiemedel från CSN.

Sverige valde annorlunda. Först svältkost med samma rättigheter som asylsökande – ingen rätt till etableringsinsatser och en dagersättning på högst 71 kronor per dag. När tiden gått och EU förlängt sitt massflyktsdirektiv, har Skatteverket beslutat att folkbokföra ukrainarna. Den som bott här i minst två år har laglig rätt till folkbokföring. 

Det ger en rad rättigheter som de ukrainska flyktingarna hittills saknat, som personnummer och tillgång till etableringsprogrammet med betydligt högre ersättning. De har även, precis som alla andra som bor i Sverige, rätt till det kommunala skyddsnätet.

Men även här har en riksdagsmajoritet agerat missunnsamt och inkompetent. En ny lag delar in ukrainare beroende på ankomsttid till Sverige. Taia Fedorysjtjeva, 20, och Liza Trusjyk, 21, i Eskilstuna kom i mars 2022 från infernot i Charkiv. De går sista året på gymnasiets IB-program och har bott i lägenheter som ordnats av kommunen men varit en del av Migrationsverkets mottagandesystem.

Folkbokföringen har drivit in dem i en återvändsgränd. De har förlorat rätten till betald bostad via Migrationsverket och hänvisats till samma lösningar som andra nyanlända. Det är i grunden en bra ordning men för Taia och Liza är förändringen förödande. För det första saknar ukrainska flyktingar rätt till studiestöd från CSN. Så har våra politiker bestämt. Att det skulle skapa problem har ignorerats av regeringen.

Taia och Liza får vidare avslag på ansökan om ekonomiskt bistånd från kommunen vilken hänvisar dem till Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Men studier på gymnasiet ingår inte i programmets insatser så de får nej även där.

Vad ska de göra under det dryga halvår som de har kvar på gymnasiet? En väg är att försöka hitta ett jobb och i praktiken dubbelarbeta under den mest krävande tiden på programmet. En annan lösning är att förlita sig på välgörenhet från medkännande Eskilstunabor som bidrar med pengar till hyra och mat – oklart hur länge.

Ytterligare ett alternativ beskrivs i Eskilstuna kommuns beslut: ”Yelyzaveta [Liza] har möjlighet att återgå till sitt etableringsprogram och bli självförsörjande om hon avbryter sina studier och upprättar en ny planering med Arbetsförmedlingen.” 

Sug på den karamellen. Hoppa av gymnasiet för att etablera sig i Sverige. Var det så ansvariga politiker tänkte när de skrev lagarna? Eller vad tycker de att Liza och Taia ska göra?