Tövädret mellan Etiopien och Eritrea möjliggjordes i och med det etiopiska maktskiftet i våras. Dialogen mellan de forna ärkefienderna på Afrikas horn inleddes visserligen redan i september i fjol men det var först efter att den 41-årige Abiy Ahmed tagit över premiärministerposten i Etiopien som de viktiga framstegen kunde göras.
I måndags meddelade så de båda länderna att de enats om att gräva ner stridsyxan. Mer än två decennier av konflikt och fientlighet ska nu bytas mot ”fred och kärlek”, hette det i fredsavtalet som bland annat innebär att gränsövergångar öppnas och att flygförbindelser återupptas mellan länderna. Kriget mellan Etiopien och Eritrea, som krävde omkring 80 000 dödsoffer, pågick mellan 1998 och 2000 och det har därefter vid flera tillfället brutit ut kortare strider med hundratals döda. Konflikten har gått ut över befolkningen i både Etiopen och Eritrea.
Men nu verkar åtminstone Abiy Ahmed i Etiopien ha siktet inställt på demokratiska reformer. Och många hoppas nu att Eritrea, där den svensk-eritreanske journalisten och författaren Dawit Isaak sitter fängslad utan rättegång, ska gå samma väg.
Eritrea har beskrivits som ”Afrikas Nordkorea”. Isaias Afewerki styr landet med järnhand sedan självständigheten från Etiopien i början av 1990-talet. Afewerki är, som så många i historien före honom, frihetskämpen som lovade folket demokrati och mänskliga rättigheter men i stället blev dess förtryckare. Sedan självständigheten har inga val hållits och alla partier, förutom Afewerkis eget, är förbjudna. Förtrycket i Eritrea har tvingat många på flykt, inte minst unga män som vill slippa den inhumana och obligatoriska militärtjänstgöringen.
Afewerki har använt konflikten med Etiopien som en förevändning för att upprätthålla sin auktoritära regim. Därför är fredsavtalet ett mycket positivt besked. Men auktoritära ledare brukar finna sina skäl för att föra auktoritär politik. Verklig frihet för Eritreas befolkning är svår att tänka sig så länge Isaias Afewerki styr landet.