I engelskproven placerade de svenska eleverna sig imponerande nog jämsides jämnåriga elever på Malta, där engelskan är ett officiellt språk. Vårt största andraspråk är spanska, men där var resultaten inte alls lika uppmuntrande. En fjärdedel av de spanskstuderande svenska högstadieeleverna nådde inte ens upp till nybörjarnivån i läsförståelse.
Mätningar från EU:s statistikkontor har tidigare visat att hela Norden ligger bra till i en europeisk jämförelse av språkkunskaper. Sämre resultat fick däremot länderna i Sydeuropa, som Portugal och Grekland, och några av de forna öststaterna, exempelvis Ungern. Men dit hör också Storbritannien och Irland, som paradoxalt nog bara blir mer och mer enspråkiga i takt med att övriga Europa lär sig deras modersmål. Hälften av Storbritanniens gymnasieelever studerar numera inget språk förutom engelska, och det är siffror som lär straffa sig. Engelskans roll som globaliseringens lingua franca har haft revolutionerande effekter för Europaintegrationen, men enbart engelska förslår inte för den som verkligen vill smälta in i andra samhällen och samtal.
För svensk räkning är det dock en smula bekymmersamt att spanska blivit största tredjespråk. Spanskan talas visserligen globalt, men Sverige har trots allt särskilt starka historiska band till Tyskland och Frankrike, som i hundratals år påverkat vår kultur – det är bara att räkna låneorden. De moderna staterna Tyskland och Frankrike är EU-samarbetets hörnpelare, tillhör de viktigaste marknaderna för svenska varor och är populära mål för både turister, studenter och utflyttare.
Spanskans uppsving i svensk skola sedan nittiotalet hänger i stället främst samman med att det uppfattas som det mest lättlärda av de tre stora europeiska språken, och därför drar till sig fler (men ofta sämre motiverade) studerande. Med all respekt för de elever och lärare som tar sina spanskstudier på allvar, kunde man önska att fler valde tyskan eller franskan. Det skulle löna sig för både dem och för samhället i stort.
Vad å andra sidan engelskkunskaperna beträffar, är det viktigt att inse att de svenska framgångarna har mindre med undervisningen att göra än med engelskans speciella roll i Sverige. Förutom de historiska influenserna från Storbritannien och USA gynnas engelskan i dag av det moderna Sveriges entusiastiska omfamning av globaliseringen, med allt vad det innebär av resor och utlandsstudier, Hollywoodfilmer, amerikanska tv-såpor och internet i varje hem och hand.
Denna kultur- och ekonomidrivna språkinlärning ger, med tanke på EU-integrationens långsamt malande kvarnar, visst hopp också för svenska elevers tysk- och franskkunskaper. Men vi har förstås inte tid att vänta på att kontinentens stora språk når oss – bättre hålla jämna steg med samtiden och se till att föra ut dem i skolan redan nu. Por favor!