Uppgifter om vem som ringt eller e-postat till vem och vid vilken tidpunkt kommer inom kort att börja lagras i sex månader. Vår rätt till ett privatliv blir således kraftigt urholkad. Denna förlust av en av våra grundläggande fri- och rättigheter är inte lika lätt att omsätta i kronor och ören, men kostnaden kommer likväl att bli hög.
Trots att många riksdagsledamöter kände stor tvekan inför gårdagens beslut valde en klar majoritet av dem ändå till sist att rösta ja. Nu genomförs direktivet på grundval av otillräckliga argument – ingen stat har kunnat visa att uppgiftslagringen är nödvändig för att bekämpa grov brottslighet. Avvägningen mellan individens rättigheter och statens behov har uppenbarligen brustit.
Men i går argumenterade riksdagsledamöter från alliansen och Socialdemokraterna för ett införande av direktivet. Folkpartiets Johan Pehrson och Kristdemokraternas Caroline Szyber, anförde till exempel att man lyckats sy in tillräckligt många garantier för att de lagrade uppgifterna ska användas till att bekämpa grov brottslighet.
De borde veta bättre. Det finns inga garantier som kan säkerställa att uppgifterna inte missbrukas. Det finns redan exempel från andra länder hur uppgifterna börjat användas i sammanhang som inte har med brottsbekämpning att göra, som att identifiera vittnen vid en olycka. Uppgifterna används också ofta för att bevisa att personer är oskyldiga. Man utgår alltså från en omvänd oskyldighetspresumtion – att alla är skyldiga till dess motsatsen kunnat bevisas. Detta synsätt går tvärt emot en av rättsstatens mest grundläggande principer.
Införandet av direktivet kan också paradoxalt innebära att bekämpandet av den grova brottsligheten försvåras. Redan har exempelvis bredbandsföretaget Bahnhof meddelat att man kommer se till att alla bolagets kunder kommer att bli anonymiserade. Informationen kommer därmed att bli värdelös för polis och åklagare.
Inte heller är det säkert vad riksdagen egentligen beslutade om i går. EU-kommissionen håller på att ta fram ett ändringsförslag till direktivet. Om dessa ändringar leder till bättre garantier för grundläggande fri- och rättigheter återstår att se. Men det finns onekligen en del att förbättra. Den Europeiske datatillsynsmannen har riktat skarp kritik mot direktivet som han anser har så grundläggande rättssäkerhetsmässiga brister att ett upphävande av hela direktivet inte kan vara uteslutet.
I går röstades datalagringsdirektivet igenom i Sveriges riksdag. Det är både sorgligt och beklagligt att konstatera att så få riksdagsledamöter vågade stå upp för varje individs rätt till integritet.