Den omvalde presidenten, Milos Zeman, var tidigare socialdemokrat men spelar i dag rått och brutalt på fientlighet mot invandring, mot muslimer, mot Nato och mot EU. Tjeckien är medlem i båda dessa organisationer och för Kreml är det värt mycket att ha en president som aktivt motarbetar den hittillsvarande huvudlinjen i landets utrikespolitik.
Zemans koppling till ryska maktintressen är känd sedan länge och rysk desinformation i stor skala har spridits under valrörelsen. Zeman själv vill ha folkomröstningar om tjeckiskt utträde ur både EU och Nato. Å andra sidan är presidentens uppgifter i tjec-kisk politik i första hand ceremoniella.
Vilket resultatet skulle bli av sådana eventuella folkomröstningar är också osäkert. EU-medlemskapet anses vara populärt och Zemans valseger var knapp – 51,5 procent mot 48,5 för den mer västinriktade motkandidaten Jiri Drahos, tidigare chef för den tjeckiska vetenskapsakademin.
Den mest uppenbara konsekvensen av Zemans omval är att han nu får möjlighet att påverka regeringsfrågan. Regeringsbildningen i Tjeckien är just nu mycket komplicerad. Miljardären Andrej Babis, ännu en populistisk politiker men mindre extrem än Zeman, har misslyckats med att få en parlamentsmajoritet. Zeman antas försöka utnyttja detta för att tvinga in Babis parti ANO (Aktionen för Missnöjda Medborgare) i koalition med det öppet högerextrema partiet SPD (Frihet och Direktdemokrati).
SPD:s ledare Tomio Okamura uppträdde tillsammans med Zeman när valresultatet tillkännagavs i Prag och partiet var nyligen värd för ett möte med extrema högerpolitiker, inräknat Marine Le Pen från Frankrike och Geert Wilders från Nederländerna. Babis har hittills försökt undvika att hamna i koalition med sådana krafter, men har kanske inte så mycket att välja på. Andra partier har vägrat att gå i koalition med ANO på grund av att Babis själv anklagats för att ha använt EU-fonder på ett olagligt sätt.
En kaotisk parlamentarisk situation och en president som hämningslöst spelar på fördomar och öppet knyter an till Putin och den ryska utrikespolitiken – mycket värre kan det inte bli. Om det finns något positivt att säga om tjeckisk politik i dag så är det att Zemans seger blev så knapp. Jiri Drahos är en lågmäld forskartyp som normalt knappast skulle dra stora väljarskaror. Att han bara kom ett par procentenheter efter populisten Zeman visar att det i Tjeckien också finns en stark längtan efter en annan politik och en annan politisk stil.
I de större städerna och i synnerhet i Prag var stödet för Drahos starkt, medan Zeman vann på landsbygden. Det är en klyfta som känns igen från andra länder. Ändå är det viktiga att högerpopulismen möter motstånd. Politiker som Zeman kan inte dominera sina länder i evighet.
Håkan Holmberg