Nallen, Guldlocks kompisar och blåbärs-Olles ”å-varför-skrämde-du-undan-min-vän”, förblir gosedjuret i våra hjärtan, trots att människor skadas och dödas varje år av det stora, nyckfulla rovdjuret med osviklig instinkt att försvara avkomman. Men vargen – Rödluvans och Gösta Berlings mara – har vi alltid hatat. Eller?
Nej, inte alls. I det senaste numret av Forskning & Framsteg skriver idéhistorikern Karin Dirke om Varghatets omvända klassresa. Att miljöminister Andreas Carlgren (C) i dag påbjuder vargjakt för att blidka en förment varghatande ”allmoge” är en högst ironisk spegling av tidigare svensk historia, där folk visserligen inte önskade varg bland boskapen, men visste att vargen inte var farlig för människan – och saknade intresse att jaga den.
Att utrota rovdjuren var kronans och adelns påhitt. Det hade med två saker att göra: makt och mat. Rovdjuren, skriver Dirke, tycktes ifrågasätta maktordningen, där mannen – den adlige eller kunglige – hade ensamrätt på viltkött. Adeln ville reservera jakten på finare vilt för eliten. Vanligt folk skulle göra jobbet att utrota rovdjuren. Men de hade alltså inte lust och motivation. För att motivera allmogen bedrev staten aggressiva kampanjer. Skriften Wetenskap att döda Wargar skulle läsas upp i kyrkorna. Bilden av vargen som bestialisk lanserades som propaganda. Vargen framställdes som en inkräktare i nationen – man spelade på främlingsrädsla!
Så skapade svenska staten den omotiverade vargskräck som samma stat i dag inte vet hur den ska hantera. Miljöministern borde börja med att inse att merparten av ”allmogen” alltjämt accepterar rovdjur. Frågan är varför så många av dagens jägare tycks vara så ivriga att freda viltet i de gamla monarkernas anda? Adelns makt är borta, och vår kung, som visserligen jagar, är avskuren från påbuden. Vems maktordning hotar vargen i dag?
EU har ”inte förstått de förhållanden” som råder i Sverige, säger Carlgren. Nej, och det har kanske inte Carlgren heller. Den skandinaviska varghetsen är unik och gåtfull, men Dirke ger oss i alla fall en rejäl pusselbit till förklaringen.