Nedgången för kärnkraften som energikälla började med Fukushima 2011. Exempelvis kom Tysklands beslut om avveckling i direkt anslutning till reaktorhaveriet i Japan. Men huvudförklaringen till att kärnkraften under 2017 har större problem än någonsin tidigare, att till exempel båda de största reaktortillverkarna Westinghouse och Areva gått i konkurs, är inte oron för säkerheten. Det är att förnybar energi blivit så mycket billigare.
Under första halvåret 2017 byggdes en (!) ny reaktor i världen, i Indien. Under hela förra året byggdes tre. Skillnaden är stor mot 2010 då 15 nya reaktorer byggdes, varav tio i Kina.
Utvecklingen för förnybara källor som sol- och vindenergi går mycket snabbare än någon kunnat föreställa sig. För tio år sedan byggdes ingen sol- eller vindkraft utan stora subventioner. Nu anser allt fler att de statliga stöden spelat ut sin roll. I december i fjol visade en rapport från World Economic Forum att det i mer än 30 länder var mer lönsamt att investera i förnybart jämfört med fossila bränslen. ”En brytpunkt har nåtts”, var WEF:s slutsats efter fjolåret, då solkraften växte med 30 procent och vindkraften med 16 procent.
Det är förstås bara att glädjas över utvecklingen. Alla som varit positiva till kärnkraften har ju varit det i en miljö där alternativet varit det fossila, kolet och oljan. De reaktorer som finns i Sverige kommer ändå att behövas ännu ett tag. Sol och vind räcker inte för att fylla behoven under den kalla och mörka årstiden, och då är alternativet till kärnkraft framför allt import från danska och tyska kolkraftverk.
Kinas omsvängning från fossil till förnybar energi är den mest påtagliga under 2010-talet. Och det säger sig självt att Donald Trumps löften om att USA ska gå åt andra hållet, och rädda jobben i kolindustrin, inte kommer att uppfyllas. När brytpunkter väl nåtts går utvecklingen bara fortare och fortare. Det gäller både negativt eller, som i detta fall, positivt.