Så är det överallt i världen där fria val förekommer. Men i Thailand vill oppositionen att regeringen avgår och lämnar över makten till en oklart sammansatt kommitté. Det ledande oppositionspartiet, ironiskt nog med namnet Demokraterna, vägrar att ställa upp i det val som regeringen utlyst. Och det beror uppenbarligen inte på att man räknar med valfusk i stor skala, utan på att man räknar med att förlora.
Spänningarna i Thailand har flera dimensioner. De två läger som står mot varandra framstår som helt oförsonliga. De som demonstrerar i Bangkok hör på ett eller annat sätt till landets urbana och utbildade medelklass. De är antagligen inte motståndare till demokrati i och för sig. Men de vill inte att demokratin ska leda till att en och samma familj ska sitta vid makten år efter år som ett resultat av vidlyftiga vallöften och korruption.
Mot denna verklighetsbild står en helt annan. Familjen i fråga är familjen Shinawatra, en av Asiens förmögnaste. Den förre premiärministern Thaksin Shinawatra kom till makten genom att lova lån och subventioner till bönderna, billig sjukvård och annat som självklart uppskattades av Thailands många fattiga. Det är inte de som syns i demonstrationerna i Bangkok, men de har rösträtt och har i val efter val gett först Thaksin och därefter hans syster Yingluck stora majoriteter i valen.
Thaksin själv avsattes efter flera valsegrar i en militärkupp och har senare tvingats i exil i Dubai. Yingluck ses av oppositionen som en ren marionett för sin bror – en beskrivning som av allt att döma är klart orättvis. Men det var när hon försökte driva igenom en amnestilag som skulle göra det möjligt för brodern att återvända till politiken som demonstrationerna bröt ut sent i höstas.
Yingluck har försökt avleda spänningarna genom att utlova nya val till den andra februari. Senare har hon sagt sig vara beredd att skjuta fram valdatumet. Hon riskerar inte mycket genom ett nyval, eftersom hon har en grundmurad popularitet på landsbygden och kan räkna med att vinna majoritet på nytt. Följaktligen har oppositionsledarna avvisat erbjudandet. De vill ha bort regeringen, oavsett vilka metoderna är. Troligen skulle de inte heller ha något emot en militärkupp – också en sådan skulle ju innebära att regeringen lyftes bort.
Anklagelserna mot Thaksinklanen för korruption och ansvarslös ekonomisk politik kan inte utan vidare avfärdas. Men oppositionens idéer om en ”folkets kommitté” i stället för en vald regering är oacceptabel och omöjlig i praktiken.
En opposition som utgår från att väljarna inte går att påverka är inte mycket värd. Om man anser att Shinawatraklanen är en olycka för Thailand så får man faktiskt lov att försöka vinna väljarna med en egen reformpolitik i de fattigas intresse.