Håller chansen till återval 2026 på att glida Ulf Kristersson (M) ur händerna? Inte för att oppositionen, med Magdalena Andersson (S) i spetsen, går till storms mot regeringens politik och håller Kristersson ansvarig för allt som hänt de senaste åren. Utan av helt motsatta skäl.
Tror ni verkligen att hårdare straff är lösningen på allt? Hur kan ni vilja sätta barn i fängelse? Rättssäkerheten? Integriteten? Synen på förorter som enbart problem, med en underliggande rasism som bara motverkar integration? Allt det här har Ulf Kristersson bra svar på, tycker han. Men kommer han över huvud taget att få några frågor om det?
”I grunden tror jag att det finns förutsättningar för S och M att göra upp om kriminalpolitiken, ta i hand på att lösa den här skiten”, säger Teresa Carvalho (S), rättspolitisk talesperson (SvD 16/11). Hon säger att det finns ”partier som fortfarande behöver få en krisinsikt”. Även om hon inte pekar ut något med namn menar hon självklart Socialdemokraternas rödgröna kolleger. Hårdare nypor behövs, enligt Carvalho. ”Det är bara att ta sig en titt ut i verkligheten. Det är katastrof.”
Samtidigt rör det på sig i Miljöpartiet, försiktigt positivt efter framgången i EU-valet och med två hyfsat populära nya språkrör. Partiet vet att man inte kommer att få genomslag för sina mjuka frågor i ett samarbete med S och tänker därför renodla sin politik till att driva klimat- och naturfrågor. Allt enligt ”källor till Expressen” som sammanfattar strategin med ”mindre woke och färre konflikter om invandring” (18/11).
MP-strategin skulle ge Kristersson ytterligare en sak mindre att varna för i den kommande valrörelsen. Kvar står han med Nooshi Dadgostar på motsidan, men Vänsterpartiet varnar ju alla för i olika grad.
”Under två regeringsår har ingenting gjorts åt den tilltagande akuta bostadssituationen”, skriver Mattias Svensson på oberoende moderata SvD:s ledarsida. ”Nya problem för både kärnkraft och vindkraft har förvandlat en fråga som nyss var valvinnare till att i stället bli en rejäl huvudvärk för Tidöpartierna”, skriver kommentatorn Tomas Ramberg efter expertkritik mot det förra energislaget och försvarskritik mot det senare (DN 18/11)
Regeringen behöver alltså bredda sig och hitta svar på fler frågor som väljarna har, en sammanhållen politik. De ”viktigaste frågorna” kan bli mindre viktiga, konkurrensen är hård. Försvar, lag och ordning och brist på ett samlat alternativ var en bra start men det räcker inte hela vägen. Särskilt som oppositionen ofint nog väljer att inte sitta på händerna och ge upp på förhand.