En ny utredning tar ett grepp om storflygplatsen Arlanda som borde ha tagits för 25 år sedan, i samband med de nya tågspåren under flygplatsen samt den tredje landningsbanan. Buss eller taxi? Egen bil och långtidsparkering? Det givna svaret om allt går i lås kommer självklart att bli tåget.
Uppsalabor som pendlar till Stockholm har noterat meddelandet vid stoppet på Arlanda: Se till att ha din biljett redo. Det exklusiva stoppet kostar varje resenär 147 kronor, en avgift som kom med rätten för bolaget A-Train att driva Arlandabanan fram till 2050. Det beror i sin tur på 1990-talskrisen. Utan insatserna från det privata näringslivet hade sannolikt aldrig järnvägen till flygplatsen blivit verklighet.
Arlandautredaren Peter Norman, tidigare finansmarknadsminister (M) i regeringen Reinfeldt, skriver att han vill avskaffa ”stationsavgiften”, vilket gör att priset rasar ned till samma pris som för en pendeltågsbiljett. Det kommer dock inte att bli gratis för staten. Alternativen är att köpa aktierna i A-Train AB (Arlanda Express), omförhandla villkoren i det nuvarande koncessionsavtalet eller att säga upp avtalet.
De ökade tillgängligheten till Arlanda innebär också betydligt fler busslinjer från Stockholm samt trängsel på E 4 söder om flygplatsen. De fyra spåren som ska byggas från Uppsala till länsgränsen borgar också för betydligt tätare tågtrafik, enligt utredaren. För Uppsalas del noteras också att tåg från Linköping och Norrköping, som i dag har Stockholm central som slutstation, i framtiden ska passera Arlanda och gå vidare till Uppsala.
Det här är goda nyheter för Uppsalas näringsliv och utbyggnad söderut. Närheten till Arlanda är ett gammalt säljargument för staden som blivit inaktuellt med tiden, delvis på grund av klimatdebatten. ”Skäms Uppsala för att ligga nära Arlanda”, frågade vi oss på ledarsidan så sent som för några veckor sedan (13/5). Flera tåg i timmen till den internationella flygplatsen, med restid under 20 minuter, framstår som mycket attraktivt för nyetableringar och nyanställningar.
Angående miljön är flygtrafiken en fråga för sig. Vi vet att vi efter 2050 antingen flyger mycket lite eller flygplanen drivs på ett helt annat sätt än i dag. Den stora insatsen mot utsläppen ligger i att under tiden flytta en stor del av passagerarna från väg till räls, från individuellt resande till kollektivt. ”Jag hoppas att regering och riksdag skapar resurser för genomförande av utredningens förslag till ett Arlandapaket”, skriver Peter Norman på DN Debatt. Det hoppas vi i Uppsala också.