Det slår numera aldrig fel. Två gånger om året blossar det upp en diskussion om förhållandet mellan skolan och kyrkan. På våren bråkas det om skolavslutningar i kyrkan, rätt eller fel? Och så här i juletid är det i stället luciafirande och adventssamlingar som upprör.
Samma enkelspåriga argument upprepas varje år, från alla sidor, och de som deltar i debatten verkar göra sitt yttersta för att missförstå och bli upprörda. Grundregeln borde förstås vara att man aldrig slentrianmässigt bör blanda in kristna högtider i den sekulära undervisningen. Skollagen är också mycket tydlig med att skolan ska vara icke-konfessionell. Men detta betyder inte att det är otänkbart för skolor att förlägga samlingar till kyrkor eller att uppmärksamma traditioner som är djupt rotade i det svenska samhället, också om de till natur är kristna, advent och lucia till exempel.
Men trots att det borde vara enkelt, finns tvivlen. Rektorer och lärare tvekar. Därför har Skolverket i valt att ge sin tolkning av vad skollagen egentligen säger om adventsfirande. På DN Debatt (25/11) slår myndighetens generaldirektör Anna Ekström och undervisningsrådet Claes-Göran Aggebo fast att det är fullt möjligt med en adventssamling i kyrkan, bara den inte innehåller ”religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse”.
Maken till icke-svar får man leta efter. Även om advent och lucia, och för den delen många julpsalmer, inte längre har någon religiös innebörd för den sekulära majoriteten, är deras innehåll fortfarande religiöst. Plocka bort innebörden av advent, helgonet Sankta Lucia, Stilla natt och Nu tändas tusen juleljus, och vad finns kvar? Inte mycket.
Frågan är dock om inte Ekström och Aggebo är väl nitiska. I Skolverkets egna rekommendationer till skolor om samlingar i kyrkor vid högtider står att dessa kan hållas så länge föräldrar kan låta sina barn ”delta utan att de känner att de blir ensidigt påverkade i någon trosriktning”. Blir barnen verkligen det av att sjunga julpsalmer eller att klä ut sig till Lucia? Samtidigt ska dock inga ”religiösa inslag” förekomma.
En mindre nervös och självmotsägande tolkning av skollagen hade varit önskvärd. Skolverkets ”förtydligande” gör det inte lättare för rektorer som efterlyser vägledning. Och så fortsätter turerna kring något i grunden odramatiskt.
Men frågan försvinner inte. Kanske slutar den med förändrad lagstiftning. För något som egentligen borde vara en fråga för de lokala kyrkorna och skolorna.