- Alla har ju sett bilden och har en åsikt, men det kanske är intressant att höra vad han har för konstnärliga intentioner i det här, och det gör man bäst genom att lyssna till honom själv, säger Richard Ekholm på filosofiska institutionen.
Det började ganska lågmält med några enkla pennteckningar som censurerades på ett litet museum. När Nerikes Allehanda sedan publicerade Lars Vilks bild av profeten Muhammed i form av en rondellhund, en kommentar till den pågående striden om Muhammed-karikatyrerna i Danmark, växte projektet snabbt. I dag, nästen tre år senare, pågår debatten fortfarande. Åsikter har dryftats, bilder har publicerats och konstnären själv har mordhotats ett flertal gånger. Så sent som i början av mars greps sju presumtiva terrorister på Irland för att ha planerat att ta livet av Vilks.
Debatten har tagit många turer. I svensk media brukar man i allmänhet börja med att konstatera att Vilks har rätt att uttrycka sig precis som han vill och fördöma alla hotbilder, för att sedan närmare presentera en åsikt i frågan. Och det är inte alldeles enkelt. En del av kritiken har gått ut på att Vilks har gett sig på en redan utsatt grupp och genom att erbjuda en spelplats som tilltalar både muslimska extremistgrupper och främlingsfientliga element gör vardagen svårare för de muslimer som lever i Sverige. Vilks har själv bemött kritiken genom att hävda att han riktar sig mot samtliga religioner, vilket några har hävdat motsägs av att hans provokation så direkt pekar ut en viss grupp. Mellan varven har konstnären dessutom uttryckt sig väldigt generaliserande om just muslimer, vilket skulle kunna påverka hur en betraktare uppfattar verket.
Andra frågor som har dykt upp är om rondellhunden är bra eller dålig konst, och om verkets moral, eller moralen bakom verket, hänger samman med det konstnärliga värdet. Att Vilks är något av en linslus och glatt figurerar i media för att underblåsa alla tänkbara reaktioner, som alltså utgör det egentliga verket i högre grad än de ursprungliga teckningarna, kunde också tänkas påverka helheten menligt på samma sätt som en dokusåpa oftare är avsevärt mycket sämre en seriös dokumentär.
Ett helt annat spår är att Vilks i sin konst utforskar hur konstvärlden förhåller till frågor som berör moral, yttrandefrihet och provokationer. Här kommer de intressantaste reflektionerna gissningsvis att vara möjliga först om ett par år, när uppståndelsen har lagt sig.
I eftermiddag erbjuder filosofiska institutionen och Uppsala universitet både studenter och allmänhet en chans att ta del av Vilks egna åsikter i några av frågorna. Doktorand Richard Ekholm har tagit initiativet till föreläsningen,
? Lars Vilks är intressant i en kontext som handlar om konstens ramar och vad man kan säga inom dem, säger han.
FOTNOT: Konsten kan i själva verket inte vara annat än våld, grymhet och orättvisa, föreläsning med konstnären och konstteoretikern Lars Vilks, Ihrensalen, Uppsala universitet, i dag 16.15.