Undersökningen är framtagen på uppdrag av Stadsbiblioteket och kulturkontoret.
Nästan nio av tio medborgare är alltså angelägna om att Uppsala positionerar sig som kulturstad i Sverige. Skillnaderna mellan män och kvinnor, höginkomsttagare och låginkomsttagare, city- och förortsbor är dessutom ringa, alla verkar rörande överens.
Frågan är om samma intresse finns hos politikerna. Tittar man på hur mycket pengar som satsats på kulturverksamhet av kommunen utmärker man sig inte utan ligger kring genomsnittet för riket – cirka 1 000 kronor per capita per år.
Men att de nya rönen skulle fungera som en fingervisning om att kulturen är eftersatt i ett politiskt hänseende håller inte Jan-Erik Wikström, före detta kulturnämndsordförande i Uppsala kommun, med om. En dylik slutsats kallar han för ”trubbig”. Han vill inte heller karaktärisera enskilda kommunpolitikers kulturintresse eller brist därpå.
– Men om man inte har ett eget kulturengagemang tenderar man att underskatta kulturens roll i samhället. Personligen tycker jag att det är avgörande för Uppsala att man försöker framstå mer som en kulturstad än vad man gör i dag.
Mohamad Hassan (FP), kommunalråd med övergripande ansvar för bland annat kulturfrågor, tar undersökningsresultatet på allvar:
– När nio av tio säger att Uppsala ska vara en kulturstad anger det en väldigt tydlig riktning.
Men vad krävs för att på kommunal nivå matcha invånarnas önskan? I vanlig ordning handlar det i första hand om ekonomiska resurser. Kulturnämnden i Uppsala har en budget på 160 miljoner kronor. Även om man lägger till Uppsala Stadsteater, Uppsala Konsert & Kongress och ett antal privata aktörer som drivs som bolag hamnar man inte i närheten av de miljardsummor som de största nämnderna förfogar över. Att kulturnämnden ska tilldelas större anslag finns det däremot inga planer på i dag.
– Men om man ser att kulturen behöver mer pengar ska vi försöka tillmötesgå det på det sätt vi kan, säger Mohamad Hassan.
Samtidigt framhåller han att pengar kanske inte alltid enbart är vad som krävs – en översyn av organisationen skulle också kunna vara till gagn för en fortsatt positiv utveckling av Uppsalas kulturliv. Ett övergripande samarbete mellan landsting, kommun, universitet och näringsliv för att förbättra Uppsalas kulturella status existerar inte. Utifrån det perspektivet finns det anledning att se över arbetsformerna, menar Mohamad Hassan.
– Eftersom det är så splittrat skulle man kanske behöva ett nytt helhetsgrepp för att underlätta arbetet för kulturutövarna, säger han.
I Uppsala delar landsting och kommun på huvudmannaskap och ekonomiskt ansvar för vissa av stadens kulturinstitutioner. Parallellt uppträder universitetet och privata aktörer på den kulturella scenen.
De politiker och tjänstemän som UNT har talat med pekar på att detta skapar en dynamisk kulturstad, men att samarbeten och synergier institutionerna emellan kan vara svåra att få till. En gemensam översyn av just landstingets och kommunens huvudmannaskap och ekonomiska ansvar pågår emellertid.
– Vi måste försöka vara mer tillgängliga och nå fler grupper. Därför måste vi söka helhetslösningar med flera aktörer i framtiden, säger Mohamad Hassan.
Sten Bernhardsson, kulturdirektör i Uppsala, är glad över undersökningsresultatet. Han tycker att det bekräftar en känsla som han burit inom sig: Uppsala har en tydlig kulturidentitet som många är stolta över.
– Och känslan verkar gå långt utanför traditionella kretsar – kulturfrågorna ser ut att ha en bred förankring hos kommunens invånare, säger han.
Sten Bernhardsson vill också satsa mer på kulturen än vad man redan gör – och han är övertygad om att det finns pengar för att göra det.
– Jag vill vända på frågan. Har vi råd att avstå från kultursatsningar? För att skapa ett attraktivt samhälle som människor både vill flytta till och stanna i är det väldigt viktigt.
Upplever du att politikerna i Uppsala delar invånarnas intresse i samma utsträckning?
– Det varierar nog. Jag tror att det kan finnas en osäkerhet hos våra politiker om att intresset är så pass högt. Man måste arbeta mer på att förankra kulturfrågorna hos våra politiker.