83 procent av befolkningen ser fortfarande tv på en vanlig tv-apparat. Teve-teve, som den numera kallas för att inte blandas samman med den tv som man kan se på datorn, Ipaden eller telefonen.
Då och då höjs lite ögonbryn över detta. 83 procent! Egentligen borde ju internet ha utmanat traditionen mer. Var det förresten inte vad alla experter sa skulle hända? Att teven skulle dö?
Att teve-teven fortfarande står stabilt i alla mätningar tas som intäkt för att utvecklingen inte alls kommer att gå framåt lika snabbt som siarna trodde. Vilket i sin tur anses bekräfta att systemet med tablå-tv kommer att överleva.
När man diskuterar tv-utveckling med folk från branschen är det framför allt en sak som ständigt återkommer: tanken att folk framöver kommer att fortsätta att vilja samlas kring det som brukar kallas för "lägereldar" - det vill säga extremt framgångsrika teveprogram som samlar stora delar av befolkningen. Melodifestivalen, framgångsrika tv-serier, och så vidare.
Och ja, det behovet har vi nog som människor. Men själv tror jag inte att statistiken ger oss hela sanningen.
En första förklaring till varför tv-vanorna ännu inte brutits har med hemmen och vår kultur att göra. Teven står ju där den gör - mitt i våra hems hjärtan.
Vi har till stor del byggt vårt vardagsliv runt den. Vill vi förändra våra vanor, måste vi därför också förändra våra hem. Det är något som vi faktiskt har börjat göra, även om det är en ganska långsam process. Allt fler väggar rivs och hemmen är i dag mycket öppnare i sina planlösningar än tidigare.
Tv-rummet kräver numera mer plats än tidigare, eftersom det också ska hysa en mängd spelkonsoler och ge rum för viftande med kontroller och joysticks. Att teven söker sig mot vardagsrummet (i stället för att placeras i ett mindre "tv-rum") är därför en självklar utveckling.
Väl på plats framför teven är det framför allt en förändring som blivit tydlig de senaste åren. Unga människor ser inte längre på tv på samma sätt som innan. De sitter visserligen framför den - men de har i allt större utsträckning något annat framför ögonen. Normalt tittar de på en telefon eller en bärbar dator.
Detta innebär att teven håller på att bli social. Vi pratar om programmen med våra vänner i realtid, vilket på ett sätt förstärker och underblåser lägereldarna. Tv-kanalerna är därför extremt nöjda med den stora mängd twittrande som omger de mest populära programmen. Men det sociala tittandet innebär också att vi distanserar oss ifrån det som visas. Teven går från att ha varit ett förstahandsmedium till att bli ett bakgrundsmedium - ungefär som radion. Den brusar på lite i bakgrunden, medan vi socialiserar med våra vänner.
Ja, 83 procent sitter för närvarande framför teven. Men det är långt ifrån samma sak som att 83 procent aktivt tittar på programmen. För den som vill säga något med sina program, vilket till exempel public service då och då vill, borde det här vara en lite oroande utveckling.
Och förresten - fundera över ditt eget beteende redan ikväll. Vilket är lättast att låta bli att kolla på: mobilen eller teven?