En glasad dörr och ett skyltfönster. SerieZonens ansikte utåt är anspråkslöst. På Drottninggatan, två kvarter nedanför Carolinabacken, ligger butiken där seriesugna kan få sin hunger stillad.
Smaken är förstås olika. Somliga kunder vill ha feministisk ironi och könsmaktsanalys, andra vill surfa på superhjältarnas krafter. Några söker action. Andra vill leka med de odöda. Och somliga vill bara få sig ett befriande garv efter dagens allvar.
Harri Saarela öppnar dörren och bjuder UNT att stiga in en timme före öppningsdags.
Kalle Anka? Illustrerad klassiker?, undrar undertecknad med sin barndom i friskt minne.
Harri Saarela skakar på huvudet. De illustrerade klassikerna, serieversioner av kända böcker, kom ut i Sverige 1956-76. De är antikvariskt material numera. Kalle och hans knattar säljs visserligen i Europa, men har helt tappat mark i hemlandet USA. Och SerieZonen säljer nyskrivna serier av helt annat slag. Fast gamla superhjältar lever än.
- Serier med superhjältar är faktiskt de mest populära. Stålmannen, Batman och Spiderman till exempel. Och hjältinnor - det finns många kvinnliga huvudroller också, många starka kvinnobilder, säger Harri Saarela.
- De flesta serieläsarna är vuxna. Många börjar över huvud taget inte läsa serier förrän de är i övre tonåren.
En snabb rundtitt och lite bläddrande visar massor av monster, muskler, masker, midjor och maktgalningar å ena sidan. Vasstungade damer med håriga ben, relationssatirer med medelåldringar utan muskler men med mage. Å andra sidan.
Harri Saarela bekräftar min misstanke: kvinnor läser serier av och om kvinnor; män läser av och om män. Ibland läser kvinnor det män läser. Men män ger sig inte lika ofta in i de kvinnliga reviren. I grova drag.
SerieZonen importerar serietidningar, främst från USA. När UNT är på besök kommer ett lass, flera stora kartonger.
- Det här är inte alls så mycket som vi får in varje vecka under vintersäsongen, säger Harri Saarela.
Han har ett tusental fasta kunder. Strökunder därtill. Affärens utbud styrs mycket av kundkretsens önskemål.
- En av mina egna favoriter, som också är mycket populär bland kunderna, är Robert Kirkmans The Walking Dead. Den innehåller alla klichéer från filmklassikern Night of the Living Dead. Även om den handlar om zombier, handlar den inte om döden, utan om att leva, att försöka vara i livet. Jag tycker egentligen inte om zombie-genren, men när jag fick den här serien i händerna ändrade jag mig. Jag rekommenderar alla att läsa den! Dessutom kommer den som filmad TV-serie i oktober.
Just ”läsa” är ett nyckelord. Författarna har blivit allt viktigare, säger Harri Saarela.
Likaväl som det finns nästan textlösa serier - som till exempel Andy Rileys Kamikazekaniner och norske Jasons Säg mig en sak där det är bilderna som berättar - finns det serier där texten är så viktig att bilden snarast är en illustration.
Med stor mängd berättande text ökar kravet på textens kvalitet.
- En del serieförfattare är också bokförfattare, säger Harri Saarela.
Till exempel nyligen avlidne Harvey Pekar, som skrev den självbiografiska serietidningen American Splendor, om det dagliga jobbet för brödfödan och relationerna (filmad 2003), men därutöver också var jazzkritiker och dessutom skrev libretto till en jazzopera.
Pekars självbiografiska serier tecknades av Robert Crumb, skaparen av Fritz the Cat och just nu aktuell med The Book of Genesis, Första mosebok, i serieform.
Många dagstidningar publicerar satiriska dagskommentarer i form av seriestrippar eller enstaka teckningar med bitska texter. Svenska Dagbladet och Berglins är ett aktuellt exempel på detta. Jan Berglin började sin karriär som serietecknare när han läste svenska och religion vid Uppsala universitet på 80-talet och tecknade för Ergo. Sedan dess har han tecknat främst i Svenska Dagbladet, men också i flera andra tidningar, såväl dags-och veckotidningar som humortidningen Larson. Han arbetar numera tillsammans med sin fru Maria, därav serienamnet Berglins.
- Människor som egentligen inte köper serier, köper gärna Berglins dagskommentarer, säger Harri Saarela
Fler serietecknare än Jan Berglin har Uppsalaförflutet eller verkar här nu. Bland dem Lina Hemmingsson, numera Stockholm, med bakgrund i Ergo, Daniel Thollin med serien Jesus hates zombies, som enbart publiceras i USA och Jonas Andersson.
Och det är herrarna Thollin och Andersson som just nu samarbetar om serietidningen Tupilak, 1000 ögon - SerieZonens jubileumspresent till sig själv och Uppsalas serieläsare. Mystiska och magiska äventyr i Uppsalamiljö.
- Den blir klar till Kulturnatten, lovar Harri Saarela.