Det är dramatikern Dag Thelanders dikter om djur som stått till grund för pjäsen. Utifrån sju av hans alster, där varje dikt representerar ett enskilt djur, har friteatergruppen Teater C format en föreställning för alla åldrar. Vi får bland annat bekanta oss med grävlingen som ingen vill kännas vid, en vandrande pinne som är hopplöst kär och ett bråkigt bältdjur.
– Detta är vår första familjeföreställning. Texterna är ganska vuxna i sitt tema och tilltal, men det vi gör rent fysiskt gör att föreställningen sträcker sig ner till fyraåringar. Publiken kommer nog att fnissa åt lite olika saker, säger Teater C:s konstnärliga ledare Andrea Geurtsen.
Redan i morgon har pjäsen smygpremiär inför förskolepublik och de kommande två lördagarna kommer den även att spelas inför allmänheten. Föreställningen kommer att framföras i Linnésalen i Linneanum, vilket är en plats som skiljer sig markant från de teaterscener som gruppen vanligtvis uppträder på.
– Svårigheten är att det inte finns någonting färdigt här, rent teatermässigt. Ingen scen, inget ljus, ingenting. All teknik som man vanligtvis har saknas här. Men det är även en enorm inspiration. Man får ju det här stora rummet och det kan man inte bygga på en vanlig teater, säger hon.
Skådespelaren Mats Tielman Lindberg håller med.
– Vi ville spela den här pjäsen på något häftigt ställe som har koppling till djur och natur. Men det är väldigt svår akustik här. Vi har fått tänka till lite när det kommer till ljuden och tempot, säger han.
Ingen av karaktärerna på scenen kommer att ha några repliker. Istället kommer en inspelad berättarröst att akompanjeras av musik komponerat av Girilal Baars.
– Vi illustrerar inte varje dikt på scenen, utan vi associerar runt dem. Djuren i dikterna har ofta en dröm som är lite omöjlig. De är lite missförstådda och oälskade. Dikterna har en melankolisk underton med en lustig liten twist, säger Andrea Geurtsen.
I och med att skådespelarna saknar repliker blir kostymerna, gjorda av Tove Berglund, extra viktiga för föreställningen. Speciellt när det kommer till de yngre besökarna.
– De allra minsta kanske inte förstår alla vändningar i rimmen, men de får mycket att titta på. Det är med kostymerna man kan leka och göra det riktigt spännande och ha en massa magiska små trick, säger hon.