En resa genom tänkandets labyrinter

Lös följande uppgift utan att tänka efter. Ett paket med skidor och stavar kostar elva hundra kronor. Skidorna kostar tusen kronor mer än stavarna. Hur mycket kostar stavarna? Om hundra kronor dök upp i ditt huvud så är det lika fel som det känns intuitivt riktigt. Rätt svar är 50 kronor. Din intuition höll på att leda dig fel. Men du kan vara lugn, över 50 procent av studenterna vid prestigefyllda Harvard svarade fel på en liknande fråga. Ett annat exempel: tycker du att bokstavsserien P,F,P,F,F,P verkar vara mer slumpmässig än serien F,F,F,F,F,F? Rent intuitivt känns det som att det finns ett skäl till att det bara finns F och inga P i den sista serien, eller hur? Men byt då ut varje P och F mot Pojke och Flicka och tänk dig att serierna beskriver könet på sex barn som råkar födas en och samma morgon på en förlossningsklinik. Skulle de sex flickorna i andra raden vara något annat än en ren slump? Om du blir fundersam eller rent av provocerad av dessa exempel – då ska du läsa Daniel Kahnemans bok Tänka, snabbt och långsamt. Då får du också veta varför vissa idrottsprestationer är kognitiva illusioner, varför enkla algoritmer kan vara bättre än mänskliga bedömningar och varför fondförvaltares val av aktier påminner mer om att kasta tärning än att spela poker.

Internationellt sett har boken fått ett storartat mottagande. Den har jämförts med vetenskapliga milstolpar som Charles Darwins On the Origin of Species, Sigmund Freuds Die Traumdeutung och Adam Smiths The Wealth of Nations. Och visst är det en märkvärdig bok, ett mästerverk i sin genre.  Min egen tolkning av bokens segertågslika mottagande är att den kommer helt rätt i tiden. Den är ett resultat av att den kognitiva revolutionen har bubblat under ytan länge nog. Att den är välskriven och underhållande, utan att göra avkall på trovärdigheten, gör den är extra läsvärd. Jag kan också tänka mig att Kahneman kände behov av att skriva boken för att förklara och fördjupa några av de resonemang som finns i den internationella storsäljaren The black swan av Nassim Taleb från 2006. 

En av storheterna med boken är nämligen att den lyfter fram den kognitiva psykologin och placerar den vid sidan av två andra stora vetenskapsdiscipliner, fysiken och biologin. Fysiken ger oss universums byggstenar, biologin ger oss de komponenter som gör livet möjligt. Den kognitiva psykologin ger oss de regelbundenheter med vars hjälp vi kan beskriva och förklara vad det innebär att vara en tänkande människa. Den är grunden för all samhällsvetenskap på samma sätt som fysiken är grunden för all naturvetenskap. Bokens andra stora bidrag är därför att den ger oss ett språk så att vi kan beskriva dessa regelbundenheter.

Men det är inte alla som förstått detta. I Svenska Dagbladet avfärdades boken med svepande formuleringar som att människan är en lättlurad art och att den är allmängods för den som har ett uns av kunskap om evolutionsbiologi. Det påstods att samhällsvetare vanligen är så genuint obildade att de faller i farstun för biologiska förklaringsmodeller som numer är allmängods inom naturvetenskapen. Ingenting kan vara mer missvisande. Att definiera bort kognitiv psykologi till förmån för biologi är direkt vilseledande. De många exempel som utgör bokens ryggrad är psykologi och samhällsvetenskap. Inget annat. Tala om att falla på eget grepp!

Det pedagogiska grepp Kahneman tar till för att utforma bokens huvudbudskap består i ett drama mellan två aktörer, System 1 och System 2. Ettan är en ettrig och supersnabb associationsmaskin som ständigt levererar förslag till förståelse och handling. Tvåan däremot är både lat och långsam, men kan i princip tvingas till vilka uppgifter som helst, men bara under kortare tid, och framför allt inte med flera saker samtidigt. Association och igenkänning är enkla processer att utföra, reflektion och värdering av intryck är däremot krävande. Ettan är utformad för att dra snabba slutsatser utifrån knappa bevis, men den märker inte om den hoppar i galen tunna. Det är Ettan som styr och ställer, det är den som är dramats hjälte. Den utvecklar automatiska och komplexa tankestrukturer som ger upphov till känslor och beteenden. Tvåan är birollsinnehavaren som tror att den har huvudrollen, som Kahneman så träffande beskriver. Kahneman tar oss med på en resa genom tänkandets labyrinter och vi får bekanta oss med en rad olika kognitiva illusioner och tankevillor. Några av dessa är narrativ förvanskning, halo-effekten, affektheuristik, efterklokhet och förlustaversion. Med Pär Svenssons känsliga och träffsäkra översättning får vi begrepp som väl fångar innebörden i de avvikelser från rationella principer som kännetecknar det vardagliga mänskliga tänkandet.

För mig som beslutsforskare lämnar boken en del frågor obesvarade. Många av de beteenden som Kahneman beskriver är resultat av avvikelser från logiska och rationella principer, vars normativa värde vi inte känner ur ett evolutionärt perspektiv. Det går inte att lita på intuitionen i en miljö som saknar stabila och regelbundna mönster säger Kahneman. Men i en miljö som är tillräckligt regelbunden för att kunna förutsägas i kombination med möjlighet att lära sig regelbundenheterna genom lång träning, där kan det vi normalt uppfattar som intuition till och med vara själva normen för vårt normala mentala liv. Sådana situationer utgör lejonparten av de uppgifter vårt tänkande ska klara av. Man kan alltså fråga sig om de sinnrika och geniala experiment som Kahneman och Tversky använde sig av speglar normala eller tillspetsade situationer. Jag lutar åt det senare. Men som vetenskapligt hantverk utgör deras mångåriga samarbete ett unikt bidrag.

Det finns väldigt många skäl att läsa Kahnemans bok. Den har konsekvenser långt utanför den kognitiva psykologins område. Tillämpningsområden där den får direkta konsekvenser är nationalekonomin, där begreppen individ och rationell aktör måste problematiseras efter att under lång tid ha förknippats med människors val.  Ett annat område är datavetenskapen där begreppet den mänskliga faktorn måste förändras när vi nu vet att System 1 styr våra handlingar. Ett tredje område är juridiken där kognitiv rättsvetenskap syftar till att belysa vad det är som styr domares bedömningar och beslut. Det är klokt att ta den som medger sin osäkerhet på allvar, men den som ger ett självsäkert intryck visar mest av allt att han eller hon har konstruerat en sammanhängande berättelse i sitt medvetande, inte att berättelsen måste vara sann, skriver Kahneman.

När Darwins bok började få spridning i 1800-talets viktorianska England och man i kyrkliga kretsar började inse vidden av att inte längre ha ensamrätt på skapelseberättelsen, så lär biskopen av Worchesters fru ha utbrustit: Å kära, vi måste be om att detta inte är sant, men om det är sant, låt oss hoppas att det inte blir allmänt känt. Det lär finnas en och annan inom vetenskap och politik som har anledning att utbrista i något liknande när de har läst Kahnemans bok. Originalutgåvan på engelska innehåller två av de vetenskapliga publikationer som Kahneman och hans mångårige kollega Amos Tversky skrev tillsammans och som gav Kahneman ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2002. Tversky skulle ha delat det med honom om han inte hade gått bort 1996.