Modernautställningen
Tidigare inlägg: Rikard Ekholm 5/10, Cristina Karlstam 7/10, Rikard
Ekholm 12/10.
För Rikard Ekholm är det hela tämligen enkelt. Han hade önskat sig en debatt om varför Moderna Museet ”väljer bort våra viktigaste konstnärer”. Vilka är då dessa? Ekholm vet besked: det är Lars Vilks och Anna Odell. Varför är de då de viktigaste? Jo, de är viktiga för ”hur vi ser på konsten”. Jaha?
Jag försökte relativisera begreppen genom att nämna några andra konstnärer som man inte heller valt att visa i Modernautställningen. För Ekholm är ett sådant resonemang tydligen obegripligt. Han ”vet” att Vilks och Odell är de viktigaste, följaktligen borde de vara med. Vem eller vad som konstituerar denna ”viktighet” blir dock inte klart. Rikard Ekholms egen smak? Eller det faktum att media blåste upp både Vilks rondellhund (en fyndig och mycket Vilksk skapelse) och inte minst Konstfackeleven Anna Odells examensarbete till orimliga proportioner? Ur ett seriöst konstperspektiv tveklöst pseudofenomen, för Ekholm ett bevis på ”viktighet”.
I detta avseende är jag överens med Moderna Museets curatorer. Varken googleträffar eller spaltmeter kan få vara vägledande urvalsprinciper för en utställning. Det vore att ge efter för ett eventtänkande som inte säger något väsentligt om vare sig konst eller kvalitet. Det är ju knappast för något radikalt estetiskt nyskapande Vilks och Odell fått sådan uppmärksamhet.
Cristina Karlstam
Svar direkt:
Precis. Det är, som Karlstam tror – enkelt. Konstnärer säger ibland något om samhället. Sällan lyckas man dock skaka om. Odell och Vilks är våra viktigaste konstnärer för att de gör just det. Det är en konstnärlig ambition hos dem. Frågor om självmord, vård, rättsväsende och religion är väsentliga för oss alla. Personlig smak har inget med saken att göra.
Odell och Vilks är inte ”estetiskt nyskapande”, skriver Karlstam. Det var länge sedan urvalet till en utställning gjordes efter konstens estetiska egenskaper (färg och form).
Även om Odell och Vilks kanske inte är just estetiskt nyskapande, innebär det inte att deras konst blir mindre viktig. Hos dem finns ett seriöst konstperspektiv på bekostnad av fina färger och spännande former. Tack och lov för det.
Rikard Ekholm