Videon är inte längre tillgänglig
– Avståndet till Förintelsen ökar och trots att det är vår mest utforskade historiska händelse tror jag att vi känner en vanmakt inför den. Fraser som ”vi får inte glömma” har blivit institutionaliserade i vår minneskultur, och därför kan de snarare resultera i en motreaktion, säger konsthistoriker Tanja Schult.
Hon har initierat samlingsutställningen Att återvända till Auschwitz som har vernissage på Uppsala konstmuseum i dag, lördag. Under tre års tid genomförde hon forskningsprojektet Svensk konst och Förintelsen där hon hittade ett hundratal svenska konstnärer som relaterat till Förintelsen i sin konst.
Tanja Schult lät konstnären Patrik Nilssons verk Sensmoral och döden, vilket visas i en separatutställning, bli utgångspunkt när man gjorde urvalet till utställningen. Hans första bildtext lyder ”Det skulle va kul och åka till Auschwitz”. En fras som skapar reflektion över hur vi borde känna inför Förintelsen och dess läger.
– Vi valde konstnärer som explicit tar upp Auschwitz. Antingen som konkret plats eller som symbol för Förintelsen.
Förutom denna gemensamma nämnare är utställningen bred, både vad gäller uttryckssätt och i tid. Äldst är verken av Torsten Billman, verksam redan under andra världskriget. Men det finns också flera samtida konstnärer och vissa av verken är nyproducerade enbart för utställningen.
– Det kan verka som en tung utställning men den är också konstnärligt intressant. Det finns en viss trötthet på ämnet, inställningen att ”jag vet ju redan allt”. Men konstnärerna visar att varje tid har sitt sätt att närma sig Förintelsen.