Konsten som överlevnadskoncept

Konstnären Andrea Zittel undersöker vad en människa verkligen behöver. Cristina Karlstam har sett en utställning där idéer ges övertygande visuell gestaltning.

Road approaching A-Z West. Andrea Zittels i högsta grad platsspecifika installation och hem.

Road approaching A-Z West. Andrea Zittels i högsta grad platsspecifika installation och hem.

Foto: Jessica Eckert

Kultur och Nöje2011-09-10 11:49
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Höstens stora utställning hos Magasin 3 i Stockholms frihamn är signerad den amerikanska konstnären Andrea Zittel. I konsthallens spatiösa utrymmen på två plan har hon installerat ett stycke kaliforniskt överlevnadskoncept, bestående av små hus, Wagon stations, som annars står utplacerade i den heta öken där Zittel bor och arbetar.

De små modulerna är tänkta som praktiska bostäder för gästande vänner och konstnärskolleger. Varje Wagon Station rymmer endast det som enligt Zittels konstnärliga koncept tillgodoser de basala mänskliga behoven: en sovplats, tak över huvudet, mat, vatten, ljus, eld. Den som för längre eller kortare tid flyttar in i hennes moduler medför själv det som kan anses nödvändigt för liv och överlevnad. Så förvandlas Zittels konstobjekt till funktionella stationer, präglade av de tillfälliga brukarna.

I sin stora utställning hos Magasin 3 har Andrea Zittel låtit skeppa över ett antal sådana Wagon stations till Sverige, där de nu visas i konsthallens undervåning. I Zittels estetik förvandlas de autonoma konstobjekten till brukbara stationer som gärna får präglas av dem som använder dem. Så ser hon också på förflyttningen från den amerikanska öknen till konsthallens ”vita kub”, där de återfår sin konstnärliga status men samtidigt behåller en del av den instrumentella funktion de haft in situ.

Vägen nerför trappan i konsthallen markeras genom att virkat rep, ett konstverk som hör hemma i det textila koncept som också tillhör det här okonventionella konstnärskapet. Zittel har experimenterat med egentillverkade kläder, ”uniformer”, som är tänkta att kunna bäras månadsvis. Ett led i konstnärens undersökningar av vad som ytterst är nödvändigt för ett någorlunda värdigt mänskligt liv.

Över huvud taget präglas Andrea Zittels konst av bredd och mångfald i fråga om teknikval, innehåll och utförande. Utställningen rymmer också exempel på hennes teckningskonst och hennes måleri, allt sammanfogat i en övertygande helhetslösning. Den ideologiska och estetiska teori som ligger till grund för konstnärskapet får i de visuella och fysiska gestaltningar Zittel väljer en högst kommunicerbar översättning.

Till utställningen har man producerat en katalog som utöver ett rikt bildmaterial innehåller ett långt samtal mellan konstnären och utställningens curator Richard Julin. Specifikt för Magasin 3 har Zittel dessutom skapat ett nytt verk med samma titel som utställningen, Lay of My Land. Med trä, stål, gips, sand, metallnät, ståltråd och frigolit har hon byggt en monumental modell av sitt ökenlandskap med dess små utplacerade överlevnadsöar i form av husmoduler. Det är ett verk som i sin kliniska vithet kan tyckes anonymt och svårtillgängligt men som får sin förklaring i utställningskatalogens foton från den verkliga miljön i Kalifornien.
Andrea Zittel är långt ifrån ensam om att i sin konst undersöka rummet som såväl fysisk som mental och social metafor. Men hos gör det på ett ovanligt tillämpat sätt när hon låter sina på teoretisk grund byggda undersökningar få så konkreta, fysiska gestaltningar.

Konst
Magasin 3 Stockholm konsthall
Andrea Zittel
Lay of My Land
Tom 11/12