Någon gång hoppas man att svensk film ska lyckas överraska. Att man ska få gå in och sätta sig i en biosalong, se en svensk thriller och komma ut upprymd och känna "men, det här var ju riktigt bra!".
Mörkt vatten är tyvärr inte den filmen.
Den karriärslystne fastighetsmäklaren Daniel (Gudnason) ska sälja en lyxvilla i skärgården. För att förena nytta med nöje tar han med sig chefens hustru Marie (af Sandeberg) i båten ut till huset, de två har en affär och tänker sig en romantisk helg i drömmiljö inför försäljningen. Snart dyker dock en polsk hantverkare upp (Chyra), som trots löfte om motsatsen inte hunnit renovera huset färdigt före parets ankomst. Snart står det klart att hantverkaren inte alls har för avsikt att lämna dem ensamma, och att veckoslutet kommer att sluta allt annat än mysigt.
Länge sitter man i biostolen och funderar när vändningen i Mörkt vatten ska komma. När ska filmens bild av den lata, ovårdade, korkade och kvinnofluktande hantverkarpolacken vändas mot det svenska översittarparet och visa sig vara fördomar? För det ska den väl? De tänker väl inte på allvar skildra hantverkaren som ett mörkt hot från öster, styrd av grumliga motiv och billig vodka?
Jo, tyvärr. Mörkt vatten är verkligen så manusmässigt hopplös som den urvattnade (förlåt) titeln antyder. Det finns inte en enda överraskning i handlingen, berättelsen följer ett spikrakt snöre och det är bara att sitta och bocka av punkt efter punkt på klyschlistan. Senast Rafael Edholm stod för manus och regi i en film – Babas bilar från 2006 – bjöds det friskt på fördomar mot främst norrlänningar, men den gången var det gjort med rätt tydlig ironi. Om Edholm försökt sig på något liknande i Mörkt vatten går det åtminstone mig helt förbi.
Skådespelarna gör inte direkt bort sig, men å andra sidan är deras rollfigurer så osympatiskt skrivna att man bara sitter och tycker illa om dem, inte ens framåt slutet när det blir raffel och blodutgjutelse lyckas jag uppbåda någon sympati för någon. Och varför Andrzej Chyra, som är en aktad och flerfaldigt prisad polsk skådespelare, gått med på att skildra en gästarbetare på det här sättet är en gåta.
Finns det då inga ljuspunkter? Tja, det dyker upp en söt kanin i en scen. Men den kokar ju så klart den onde hantverkaren snart gryta på.