[Kaja4]
Vartefter de flesta animerade filmer liknar varandra mer och mer, intill likriktning, är det extra roligt att se en som garanterat går sin egen väg. I sin film Tavlan både hyllar och diskuterar (dissekerar) franske mästeranimatören Jean-François Laguionie konsten med stort och litet k, samt begreppet klass. I slutänden visar han sig dock mer förstående och pedagogisk än besserwisser med prettovarning.
Hans berättelse handlar om ett antal figurer i mer eller mindre färdigmålade tavlor som bor i en ateljé hos en världsberömd målare. Denne har försvunnit och de ofärdiga figurerna vill bli klara. Det ger nämligen en högre status i den strikta hierarki som råder i ateljén. En mer försigkommen trio tar sig in i de olika tavlorna för att hitta den ende som kan bringa ordning i detta kaos.
Det blir till ett fantasifullt äventyr som sprudlar av oväntade vändningar och vilda humorkast. Allt gjort i ett hisnande och färgsprakande bildfyrverkeri.
Jean-François Laguionie har själv gjort ett riktigt konstverk av denna metakonst som det är oerhört givande att del av, Tavlan är helt enkelt också en mycket vacker film att se. Detta liknar just inget annat, när han förenar klassiskt måleri med den senaste animations tekniken blir det en fascinerande saga för hela familjen. De svenska rösterna tillhör också de bättre, en lång bit från de massproducerade filmerna som visas på helgmorgnarna.