Maj Wechselmann är en kontroversiell filmare. Hon är uttalad vänstersympatisör och har anklagats av motståndare för att ibland förvränga fakta för att det bättre ska passa hennes syften. Här är hennes syfte att ta reda på i vilken mån Lundin Petroleum är involverat i folkrättsbrott.
Och en sak kan man i alla fall direkt ge henne, tajmingen i frågan. För bolaget, där utrikesminister Carl Bildt tidigare har suttit i styrelsen, är minst lika kontroversiellt det. Journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson sitter fängslade i Etiopien efter att ha försökt ta sig in i områden där Lundin Petroleum är verksamt.
Just nu är Lundin Petroleum föremål för en förundersökning om eventuell svensk koppling till folkrättsbrott i södra Sudan. Det handlar om oljeutvinning mitt i det långdragna inbördeskriget där.
Att två svenska journalister sitter i fängelse i Etiopien för att ha försökt ta sig in i området Ogaden gör också sitt för att sätta den här filmen i ett högaktuellt sammanhang.
Tyvärr är filmen i rörigaste laget och hade tjänat på en striktare klippning och bättre struktur.
Gamla arkivbilder och avsaknad av några intervjuer med nyckelpersoner – till exempel Carl Bildt själv – gör den inte till den vassa undersökande journalistik som frågan förmodligen förtjänar. Men visst finns viktiga poänger. Som den att nästan alla våra pensionsfonder och banker investerar i Lundin Petroleum.
För även om det skulle visa sig att bolaget inte är direkt skyldigt till att bidra till etnisk rensning så är det ändå moraliskt tveksamt att ge sig in och borra efter olja i områden som präglas av inbördeskrig. Om det vittnar flera experter i filmen och att Carl Bildt hävdar motsatsen i ett gammalt KU-förhör i frågan är närmast löjeväckande.
Det är där Maj Wechselmann sätter in stöten. För det är faktiskt upp till oss alla hur vi vill att våra pensioner ska växa, alldeles oavsett det dåliga omdöme som Carl Bildt uppenbarligen har visat genom att sätta sig i styrelsen för Lundin Petroleum.