Hjältar av nödvändighet

Julen 2004 drabbades semesterparadiset Thailand av den värsta dokumenterade tsunamin.

Många tusen människor drabbades, inte minst turister från Europa och Amerika. Många svenskar var inblandade och det blev politisk kris då det hela handlades taffligt och alldeles för långsamt.

I den här filmen, som bygger på ”sanna” händelser står en familj i centrum och filmen handlar om vad som specifikt händer dem. Men det kunde ha varit vilka som helst av de tusentals offren. Varför den latinska familj som filmen bygger på behöver spelas av blonda kaukasier är dock en annan sak.

Regissören Juan Antonio Bayona (mest känd för skräckfilmen Barnhemmet) berättar skräckfyllt (kanske väl mycket av rysarschabloner med typisk musik och annat) och gripande på en gång. Specialeffekterna är imponerande och skådespeleriet tar tag om känslorna. Naomi Watts och Ewan McGregor liksom alla duktiga barnskådespelare kan sina saker. Man lider med de inblandade i det fruktansvärda kaoset, och gläds när någon återfinner en familjemedlem. Ibland kan man tro sig se en dokumentär, så nära verkligheten har Juan Antonio Bayona lyckats komma. Detta med reservation naturligtvis att ingen som inte var med kan riktigt förstå vad detta helvete innebar.

Det blir i mycket en film om hjältar, en historia om människor som måste lyfta sig själva långt över vad de trott vara möjligt.

Skildringen av katastrofsituationen är skickligt hanterad och visar tydligt hur viktigt det är med snabba och kraftfulla insatser vid liknande händelser. Thailändarna får mycket hyllningar här för sina osjälviska insatser, speciellt då det nu naturligtvis var många fler av den inhemska befolkningen som blev offer. Ett par svenska namn finns med i rollistan, far och son Sundberg.

Från de inledande undersköna bilderna till efterdyningarna från den exploderande havsvågen är The Impossible en rejäl skräckfilm som slår det mesta även i den påhittade genren. Men ändå har man frågan kvar efteråt: varför har man gjort filmen? Vem vill se den?