Den som var tonåring på åttiotalet känner nog igen både filmen och den medryckande musiken i Footloose. Då hade Kevin Bacon huvudrollen som den dansanta storstadskillen Ren Mc Cormack som flyttar in till sin morbrors familj i den lilla sydstatshålan Bomont där dans är en dödssynd. I 2011 års version har Bacon ersatts av dansaren Kenny Wormald, Sony Walkman av en Ipod och de klassiska åttiotalshitsen fått konkurrens av nyare musik.
Handlingen är annars lik originalet. Vi får veta att anledningen till dansförbudet beror på en tragisk bilolycka några år tidigare, där fem tonåringar omkommit efter en sen utekväll. Detta ställer förstås till det för Ren som uttrycker alla sina känslor genom just dans och vill återinföra skoldansen i staden.
Han förälskar sig också i prästens rebelliska dotter Ariel vilket ogillas av den överbeskyddande fadern. Om man kan bortse från att flera scener känns som en reklamfilm för världens största jeansmärke (nästan pinsamt synlig på varenda skakande rumpa) så är det just i dansscenerna som filmen lyfter.
Däremellan är skådespeleriet ytligt och dialogen tafflig. Det är tydligt att regissören Craig Brewer, känd för bland andra hip hop-filmen Hustel and Flow, vill göra en modern version för en yngre publik. Det vill säga till de som dansar ohämmat i underkläder på MTV och lägger ut sina liv på Facebook. Vi som lyssnade på Footloose i vår Sony Walkman får istället hyra den gamla versionen för lite nostalgi.