Sverige har ju ett gott rykte utomlands som producent av deckare och thrillers, särskilt inom litteraturen. Det finns minst sagt gott om utövare i genren. När det gäller film och tv är det annorlunda. Det mesta brukar vara strömlinjeformat och massproducerat. Desto roligare då att Tarek Saleh (som gjorde ”Metropia” 2007), med god hjälp av Anton Hagwalls manus lyckas bättre.
Det handlar om Estelle som när det lackar mot julen kommer tillbaka till Sverige med sin lilla dotter. Och askan efter sin man Tommy. Denne har tidigare genomfört det största rånet i svensk historia, och sedan rymt med familjen utomlands. Pengarna har dock inte hittats och nu ska Estelle leta reda på dem. Hennes förehavanden följs av många ögon och intressen, inte minst gamla kumpaner och polisen. Estelle har än så länge allt att vinna på att alla tror att Tommy lever.
Hon spelar ett mycket högt spel och inte bara hennes eget liv står på spel utan även hennes närmaste: dottern och hennes syster och mor. Hon kan inte lita på någon och läget tycks bli värre ju mer hon förtvivlat försöker hitta utvägar. Och pengarna. Moa Gammel är mycket bra i rollen och en stor del av berättelsens styrka ligger i hennes precisa spel. Hon är supertuff på ytan och långt i från de kvinnliga stereotyper som för ofta befolkar genren. Hon är inte bara mamma, utan kallhamrad när det behövs och smart. Det hindrar inte att hon har ett stort hjärta, som dock måste gå på sparlåga en tid. Och i den här cyniska och giriga gangstervärlden lär hon sig den hårda vägen att först kommer pengarna, sedan kommer pengarna och sedan, kanske, vänskap och lojalitet.
Här kommer också de moraliska aspekterna in. Eftersom Estelle är huvudpersonen hejar vi glatt på henne, men även hennes ställningstaganden är ju mestadels egoistiska, lite maskerade av omsorgen om sin dotter och systern. Sensmoralen är också tydlig. Hennes syster, spelad av artisten Lykke Li Zachrisson, är lite av en motsats. Hon hoppas ännu på Den stora kärleken, och i detta läge är det en dödlig fara i det. Modern, fint fångad av Ewa Fröling, har för länge sedan fastnat i en värld av flärd och beroende. Ola Rapace spelar en lite naiv och rädd mellanhandlare, och får chansen att visa upp sin vältränade kropp både här och där. Johan Rabaeus spelar sedvanligt livsfarlig. Och våldet här är riktigt otäckt.
Som helhet är ”Tommy” en lyckad thriller, med en ovanlig huvudroll.