Det är nog aldrig lätt att fortsätta efter det man gjort knallsuccé redan med långfilmsdebuten. En fälla filmaren kan falla i är att göra ungefär samma film en gång till. Men regissören bakom det svenska Oscarbidraget 2010, I rymden finns inga känslor, Andreas Öhman, som även denna gång också skriver manus tillsammans med Jonathan Sjöberg, byter ämnesområde med bibehållen fräschör. Och Niklas Johanssons foto är vackert i Bitchkram, på sina ställen rena naturlyriken.
Med samma lätta händer gör dessa tre än en gång en dramakomedi som känns träffande och originell, men utan att vara omskakande. Det är ändå inte dåligt hopkommet av ett filmteam där nästan ingen har fyllt trettio. Men det är kanske också därför som lyhördheten för filmens ämne, klivet ut i vuxenlivet, är så stor.
Kristin, spelad av Linda Molin som vi tidigare kunnat se i den mer pretentiösa Apflickorna, ska ta studenten. Hon är trött på att bo i småstad, den odrägliga systern och sin hundlikt älskande pojkvän. Kristin räknar dagarna tills hon ska åka till New York. Desperat har pojkvännen fixat att Kristin ska få skriva krönikor till lokaltidningen från "det stora äpplet" och därmed förverkliga sina journalistdrömmar.
Men Kristin missar planet. Och får en ny kompis, den lite kantiga Andrea som spelas av Fanny Ketter. Deras vänskap går lite i otakt till en början, men vartefter de finner varandra krokar också berättelsens kuggar ihop till en väloljad dramakomedi.
Kristin fejkar sina krönikor, skickar dem via datorn från vinden till huset där Andrea bor med sin bror. Den sommar de tillbringar tillsammans blir speciell för dem med mycket åldersrelaterat sökande efter att allt som äntligen ska börja. Vartenda tonfall känns äkta, även om handlingen kanske barkar i väg åt det mer osannolika.
Det är så befriande med en filmkomedi där dialogen mellan två unga kvinnor inte handlar om hur de ska fånga en man! Och deras historia är charmig, men man kanske kan sakna fördjupning, något som verkligen griper tag . Öhman finner ändå exakt rätt ton när han berättar och filmens konstnärliga ledartrojka finnas det alla skäl att fortsätta att ha koll på.