Wikipedia är för många en självklar första plats att söka information. För andra, som Uppsalafödde journalisten och författaren Henrik Arnstad, kan sidan också bli till ett forum för personangrepp. När han och en grupp finska historiker för några år sedan argumenterade för att Finland hade en mer komplicerad relation till Hitlertyskland än vad som tidigare erkänts läckte debatten ända in på hans Wikipediasida. Där anklagades han bland annat för att vara både stalinist och en "hemlig jude" i samarbete med Bonnierpressen. Och när han för en månad sedan skrev en artikel i DN med titeln "Sverigedemokraterna är ett fascistiskt parti" fick smutskastningen nytt liv.
- Det var ingen mening att själv försöka hålla rent, efter fem minuter så var det tillbaka. Det har blivit extremt och välorganiserat, ett fåtal personer ägnade sig på heltid åt det där. När man blir utsatt för sådana här hatkampanjer så lär man sig rätt tidigt att inte läsa det, för då skulle man må skitdåligt.
Artiklarna på Wikipedia uppdateras av användarna själva, och om det råder oenighet är idealet att man skall samtala sig fram till konsensus under artikelns diskussionssida. Inom kontroversiella ämnen kan den heliga neutralitetsprincipen dock verka ouppnåelig. När någon aktivt försöker driva och sprida en viss åsikt kallas det för POV-pushning (där POV står för point of view). Alla ändringar arkiveras dock, och en användare som bara engagerar sig i kontroversiella frågor riskerar att förlora trovärdighet.
Om två användare är oense kan ett så kallat redigeringskrig uppstå. Sidan kan då låsas och oresonliga användare kan i värsta fall stängas av. Henrik Arnstad är en av fem nu levande svenskar vars artiklar klassas som kontroversiella, och hans sida har låsts flera gånger, senast kring nyår. (De övriga är kungen, KG Hammar, Pär Ström och Per Anders Eklund).
Journalisten Lisa Bjurwald, under våren aktuell med Skrivbordskrigarna (som till och med i dag finns att ladda ner som gratis ebok från UNT:s hemsida), berättar att Wikipedia också kan vara ett sätt att kartlägga politiska motståndare.
- Så skapades min egen sida, som innehöll en rad felaktigheter och rena lögner. Andra journalister som granskar extremhögern, eller är framträdande eller judar (eller tros vara det), har också fått sidor om sig skapade av extremhögern.
Men det kan också handla om att styra sidor i nationalistisk riktning, till exempel genom att göra sidor om främlingsfientliga partier mer fördelaktiga.
Enligt en av svenska Wikipedias mest aktiva användare genomsyras klimatet dessutom av en djupt rotad mobbningskultur och elitism.
Ibland förs artiklar rakt in från nationalromantiska källor såsom Nordisk familjebok, ett uppslagsverk från förra sekelskiftet. Ifrågasättanden kan leda till förlöjliganden och blockering från uppslagsverkets inre krets. På grund av Wikipedias status och spridning erbjuder den en stark lockelse för högerextremister.
"Wikipedia bör inte underskattas som en primärkälla vid skapandet av ’etablerade sanningar’. Vi måste sträva efter att presentera våra åsikter så fördelaktigt som möjligt samtidigt som vi svartmålar våra fiender. Det är en arena vi bör fokusera på."
Så skrev Anders Behring Breivik under rubriken "slagfält Wikipedia" i sitt manifest, som också rymmer otaliga referenser till uppslagsverket. När han i rättegången blev tillfrågad om den viktigaste källan till hans världsbild så svarade han med emfas: "Wikipedia". I april förra året slog sidans norska talesman Jarle Vines larm om att de högerextrema var välrepresenterade i användarskaran, och att både Breivik själv och hans ideologiske inspiratör Fjordman varit aktiva. Men det var ett tag sedan.
- Jag har följt utvecklingen och den norska debatten har blivit bättre. Men andra sidor är fortfarande hopplösa. Den norska Israelsidan styrs i stort sett av Israelvänner. säger Jarl Vines.
- Vi är en för liten trupp som är aktiv. Fler borde engagera sig, särskilt journalister och forskare. Wikipedia är till för alla, och det är egentligen allas ansvar.