De nya lokalerna är rymliga och luktar nytt, till vänster står deckarna med sina mörka och ödesmättade omslag. Befinner vi oss i navet för den engelska språkinvasionen? Vi är i alla fall på besök i The Uppsala English Bookshop. Och bokhandlaren Jan Smedh förstår delvis dem som tycker engelskan hotar svenskan.
– Jag är själv rätt petig med svenskan, och gillar gammaldags uttryck. Och jag läser mycket böcker på svenska för mina barn. Men alla språk är stadda i ständig utveckling, säger han och fortsätter:
– Samtidigt är det bra med ett världsspråk. Och engelskan är så vacker, så rik, så mångfasetterad!
En kluven anglofil alltså, som även kan rapportera att i dag kommer ofta 12–13-åringar in i affären och frågar efter böcker. Trenden de senaste åren är nämligen att unga människor börjat läsa mer och mer engelsk litteratur; Harry Potter fungerade som en magisk katalysator. Den utvecklingen tror Jan Smedh dock inte hotar svenskan – men kanske på sikt viss svensk bokutgivning.
Mårten Ericsson på Celsiusbokhandeln i Uppsala, där man säljer runt 15–20 procent engelsk litteratur, ser samma utveckling.
Tror du det innebär ett hot mot svenskan?
– Ibland kan man ju önska sig att språkkunskaperna var större bland yngre. Men jag vet inte om det mer handlar om att man är mer van vid sin egen generations uttryckssätt. Jag tillhör säkert de som är lite knarriga och tycker att ”så där kan man ju inte säga”.
Just generationernas språkförbistring har Helena Sandberg, lärare i engelska och svenska på Uppsala-gymnasiet Skrapan, fått många tillfällen att studera under sin 17 år långa lärarkarriär. Hon anser inte att engelskan hotar svenskan, men självklart påverkar den. Särskrivningar är det första hon kommer att tänka på.
– Det är lite oklart var särskrivningarna kommer ifrån, min teori är att det kommer från engelskan. Det är mycket spel- och chattspråk, de använder sig mycket av engelsk slang. Men det gör ju jag också, det är svårt att låta bli … säger Helena Sandberg.
Användningen av engelsk slang ser hon som en del av ungas strävan att skapa en gruppidentitet som vuxna inte förstår, något som ungdomar alltid behövt göra. Däremot oroas Helena Sandberg över en allmän försämring av ungas förmåga att uttrycka sig i skrift. Där är dock boven snarare internet, som har förändrat läsvanorna.
– De går in och läser på hemsidor, men det är lite snuttifierat, man läser kanske rubriker och någon kortare artikel.
Lärarna satsar mycket på att få gymnasisterna att läsa böcker, men det är svårt, och bokslukare är en mer sällsynt art nu än när Helena Sandberg började undervisa.
– De säger att de aldrig läser innan de somnar, utan de har laptoppen eller tv:n på. ”Jag läser aldrig”, säger många i dag. Ibland kan man få i gång dem, att någon sträckläser en bok.
Det verkar alltså ganska mörkt för både engelska och svenska, åtminstone när det gäller läsande och skrivande av längre texter. Och en nygjord, omfattande studie av 15-åringars kunskaper i 65 länder visar på försämrad läsförståelse: svenska 15-åringar är i dag genomsnittliga i ett internationellt perspektiv, och nästan en femtedel når inte upp till basnivån för läsförståelse. 2000 var den andelen 13 procent, och landets 15-åringar låg över det internationella genomsnittet.
Men tillbaka till ”hotet från väster”. Debatten om engelskans dominans är särskilt brännande inom forskarvärlden. Det talas om domänförluster – att ett språk förlorar sin användbarhet inom ett visst område. Och engelskans fackspråkliga övertag är också vad som mest verkar oroa de myndigheter som vakar över landets språkmassa.
Lena Ekberg är chef på Språkrådet, som ska ”följa och främja språkutvecklingen”. Hon menar att det är ett problem att vi inte i tillräcklig grad i högre utbildning använder svenska vid sidan av engelska. Och forskare måste se till att publicera artiklar även på svenska, även om forskarsamhället är internationellt.
– Om de svenska språkbrukarna tillsammans, kollektivt inte utvecklar språkbruket har vi inte tillgång till ett fackspråk på svenska. Vi måste jobba mer offensivt med det.
Beträffande svenskan som ”allmänt kommunikationsspråk” menar dock Lena Ekberg att hotet från engelskan är överdrivet.
– En del säger att det väller in låneord, och visst kommer det många ord. Men man får skilja mellan inlån av engelska ord, och att byta språk till engelska, säger hon med emfas.
Föreningen Språkförsvaret, bildad 2002, tycker annorlunda – svenskans överlevnad hotas genom engelskans expansion. De vill att språkvårdande instanser ska bli mer normativa. Ta ställning till vad som är rätt och fel snarare än ge rekommendationer utifrån språkbruket, skapa svenska ersättningsord inom alla områden, och motverka ”negativa attityder till svenskan som orsakar att svenskspråkiga hellre använder engelska lånord”.
Lena Ekberg betonar dock att det är vi själva som gör språkvalen.
– Men det är människor som väljer engelska, jag blir väldigt irriterad när man ser engelskan som en kraft som väller in över oss. Det är viktigt med medvetna språkval.
En medveten svenskundervisning är också viktig, men kan aldrig handla om att trycka ned engelskan.
– Man måste satsa mycket mer på att skriva svenska långa texter, inte bara sms och inlägg på Facebook. Man stärker aldrig svenskan genom att jaga engelska ord, eller att vara moraliserande över att ungdomar använder engelska ord, säger Lena Ekberg.