"En bro ska både passa in och sticka ut"

Videon är inte längre tillgänglig

– Den första förslagsritningen till bron kastade vi i papperskorgen. Så fult ville vi inte bygga, säger Tom Karlsson, gatu- och parkchef i Uppsala kommun.

Tvärtom hade han och kollegan Sven Erik Asp vid kommunens kontor för samhällsutveckling satt sig i sinnet att bron inte bara skulle vara en snabb och praktisk förbindelse för cyklister och gående mellan Uppsalas östra och västra stadsdelar. Den skulle helst vinna stadsmiljöpriset också.

Så kan man tänka för att öka idéskärpan och höja ambitionsnivån. I just det här fallet råkade det dessutom bli så.
– Det känns som om Hamnspången alltid funnits där. Den är ett roligt och tydligt exempel på ingenjörskonst i och med att man ser hur motvikten hjälper till att lyfta den vid broöppningarna, säger Maria Ripenberg, ordförande i prisjuryn, till vardags ledarskribent och debattredaktör på UNT.

Namnet fick bron av två lyssnare efter en tävling i Radio Uppland. Invigningen av Hamnspången ägde rum i slutet av oktober förra året.
Sedan dess har bron dagligen varit livligt trafikerad.
– Den har blivit populär. Och vi är lite stolta över den, tycker att den förenar funktion och design på ett bra sätt. Bygger man en bro, ska man inte gömma den. En bro över vatten ska både passa in och sticka ut, säger Tom Karlsson.

Men man bygger inte broar hur som helst. Innan det blev något bygge av tröskades planen genom bland annat miljödomstolen, som prövade om sjöfarten på ån skulle hindras och om bron kunde byggas så att den inte störde landskapsfisken asp. Brobygget blev några månader försenat.
Men allt gick bra och asparna i Fyrisån har inte blivit färre sedan bron kom på plats, utan fler, visar mätningar.

Att bron fick det utseende den fick kan man delvis tacka målaren van Gogh för. I fyra oljemålningar, fyra teckningar och en akvarell skildrade han Langlois-bron i Arles (Bron vid Arles med tvätterskor, sent 1880-tal).
Ett tryck av en av målningarna hängde i förre gatuchefens rum. Där satt kommunens nuvarande gatu-och parkchef Tom Karlsson och diskuterade brodesign med kollegan Sven Erik Asp och arkitekten Urban Ceder från Bjerking ingenjörsbyrå.
– Jag pekade på tavlan och sa ”Vi ska ha en sån där!”. Jag har varit mycket i Holland och sett den typen av broar, säger Tom Karlsson.

Hamnspången är en stålkonstruktion på betongfundament och motvikt i betong. Broöppningen sköts av ett vaktbolag från en liten fristående anpassad teknikbyggnad bredvid bron.
van Goghs bro i Arles har med tiden hunnit rivas och ersättas av en museibro som turister gärna låter sig fotograferas vid. Den lär dock inte fungera lika bra som den ursprungliga bron.

Bron över Fyris öppnas däremot enligt samma princip som den ursprungliga Langlois-bron: med en tung motvikt som sänks ner vid broöppningarna och håller broplanen uppresta.
Antalet cykelpasseringar över bron mäts av digital räknare intill bron. Den visar kontinuerligt antal passager, men det är bara cyklister som noteras, inte gående.
– Under arbetsdagarna i en vecka registreras över 4000 cyklande per dag, säger Tom Karlsson.
Över en halv miljon cyklar har passerat Hamnspången sedan broinvigningen förra året.

Fotnot: Stadsmiljöpriset delas ut 17 oktober i Alfvénsalen i KFUM-borgen i Uppsala. I samband med prisutdelningen arrangeras en debatt under rubriken Cykelstaden Uppsala – dröm eller mardröm.