Ulf Gustavsson: Dynamik och urkraft från OD

Orphei Drängar har gjort en ny cd som helt ägnas verk av den berömde estniske körkompositören Veljo Tormis, med titel efter ett av dennes mest framförda stycken, Curse upon iron. Det har blivit en skiva som på en och samma gång bekräftar angelägenheten i Tormis musik och OD:s förmåga att gestalta en av de största nu levande körkompositörerna med dynamik, urkraft och ypperlig skärpa i stämföringen under Cecilia Rydinger Alins ledning.

Tormis utgår ofta ifrån traditionell estnisk musik, men sätter det folkloristiska i en modern kontext. Detta med stundtals djärva illustrativa effekter och med rituella, shamanska drag i de distinkta repetitiva fraserna och i kontrasterna mellan ljusa solostämmor och mörka böljande klangbottnar. Här bland annat i Helletused, liksom i titelverket som också är ett exempel på den humanistiska sprängkraften i Tormis musik, mot bakgrund av den sovjetiska ockupationen.

Flera av verken har programmatisk karaktär, men samtidigt med kontrasteffekterna och energin finns här också sköna melodiska värden, vilka OD tar väl till vara med sin utmärkta frasering. I sällskap med OD och Cecilia Rydinger Alin blir Tormis musik ett spännande universum att kliva in i, här dessutom i flerkanals SACD-ljud som återger den naturliga efterklangen och rumskänslan från inspelningen i Uppsala Universitetsaula.

Ett folkloristiskt arv finns också i den norske tonsättaren Johan Halvorsens verk, på en ny cd med Bergens filharmoniker under Neeme Järvi, med titeln Orchestral Works Vol 4. Här dock inbäddat i en mer traditionell romantisk tradition (även om det finns drag av senromantik också hos Veljo Tormis). En trivsam introduktion i Halvorsens starkt folkliga, melodibäriga orkestermusik har det blivit, med rapsodier som för tankarna till vår egen Hugo Alfvén.

Mer norskt i form av Bergens träblåsarkvintett, på en cd kammarverk av den franske tonsättaren Jean Francaix. Man tilltalas omedelbart av lekfullheten, den kvicksilvriga energin och den närmast barnsliga, struttiga upptäckarlustan i denna charmiga musik som nog inte är så alldeles enkel att framföra. Sitter fint i sommarkvällen.

Det sistnämnda gäller även cd:n Horn trios, med hornisten Marie-Luise Neunecker, violinisten Antje Weithaas och pianisten Silke Avenhaus som spelar verk av Brahms och Ligeti, och som bonus ett nyskrivet, expressivt lekfullt solostycke för franskt horn av Kalevi Aho. En omaka blandning kan tyckas, och bäst tycker jag trots allt om den delikata, naturinspirerade trion opus 40 av mäster Brahms, med ett utsökt litet adagio för sommarkvällen.