Starkt och levande undersöker regissörerna Copti och Shani arabers och judars livsöden i det segregerade området Ajami i Jaffa strax utanför Tel Aviv. Denna högst medvetna film är uppdelad i olika kapitel, men de händelser vi får ta del av följer inte kronologisk ordning. Berättandet och experimenterandet med tiden utmanar oss. Många gånger tror vi oss ha förstått vad som har hänt, eller snarare, vi antar att det gått till på ett visst sätt. Men ofta drar vi alldeles för snabba slutsatser och man kan fråga sig om vi verkligen kan förlita oss på vad våra ögon ser.
Det är inte bara en röst som berättar historien om Ajami. Genom de multipla narrativ som presenteras får vi ta del av flera människors perspektiv på vad som sker omkring dem. Vad de har gemensamt är att de bor i samma grannskap och att deras vägar på korsas. Omar dras in i en släktfejd när hans farbror skjuter en man. Malek, en palestinsk tonåring, arbetar hårt för att spara pengar till sin mammas operation. Dando, en judisk polis, försöker upprätthålla landets lagar samtidigt som hans egen värld rasar då hans yngre bror rapporteras saknad. Shani och Copti har valt att arbeta med icke-professionella skådespelare, vars autentiska insatser verkligen imponerar.
Visst står religionskonflikter i centrum i Ajami, men än intressantare är generationskonflikterna som tydligt speglar vår samtid. Vi träffar bland andra Hadir, vars pappa absolut inte kan acceptera kärlek över religionsgränserna, och Omar, som hamnar mitt i den äldre generationens uppgörelser. Den nya generationen hålls tillbaka av gamla traditioner och historiska konflikter.
Regissörerna har själva erfarenhet av de religiösa motsättningarna, Shani som israelisk jude och Copti som palestinier. De har växt upp med den ständigt närvarande misstron palestinier och israeler emellan. Likt de unga människorna i filmen, tillhör de den nya generationen som vill frigöra sig och skapa sitt eget sammanhang i dagens Israel.