Akademiska får kulturdygn

Att gå på konsert eller dansa tango mår hjärnan bra av. Det visar forskning som pekar på hur kulturupplevelser kan förebygga ohälsa och hjälpa patienter bli friskare. På Akademiska sjukhuset planeras det just nu ett kulturdygn.

Foto:

Kultur och Nöje2012-01-17 07:06

Gunnar Bjursell, professor i molekylärbiologi vid Karolinska institutet, har länge studerat sambandet mellan hälsa och kultur. Han berättar att en viktig del handlar om att hjärnan behöver aktiveras. Då kan nya celler bildas, förbindelserna i hjärnan bli fler och den utvecklas. Det är positivt för bland annat vår inlärning, minnet och motivationen.

– Hjärnan är i mitt synsätt som en muskel – om den inte tränas så tillbakabildas den. Vi vet i dag att efter till exempel en stroke så ska man sätta i gång med träning från dag ett, efter det att man stoppat blödningen, säger Gunnar Bjursell.

Det är här kulturen kommer in i sammanhanget. Gunnar Bjursell är noga med att påpeka att kopplingen mellan hälsa och kultur inte är ”flum”. De senaste åren har forskarna med hjälp av magnetröntgen och PET-scan kunnat mäta hur hjärnan reagerar på kulturell stimulans. Dessutom används kultur redan i dag terapeutiskt. Gunnar Bjursell hänvisar bland annat till Massachusetts General Hospital, som är knutet till Harvard. Där arbetar man med kultur som en del i behandlingen av allt ifrån afasi och dyslexi till depression och stroke.

– Resultaten visar att många typer av kulturella uttryck kan ge hjärnan den träning som är så viktig för att en patient ska komma igen och bli bättre.

Till exempel har den svenska forskaren Töres Theorell upptäckt att körsång hjälper mot både ballongmage och stress, genom att bland annat få igång magrörelserna och utsöndringen av det lugnande hormonet oxytocin. Att dansa tango gör att rörligheten förbättras hos personer med Parkinsons.

Musik och bilder har visat sig kunna lindra smärta eller ångest genom att rikta intresset bort från det smärtsamma. Musik påverkar även vårt känsloliv och kan frigöra dopamin som gör att vi känner oss gladare och mer energiska. Olika kulturuttryck kan också öka motivationen, som är ett viktigt element i en läkningsprocess.

– Men det är komplexa och individuella processer. Man kan inte säga att ”gör så här” så motiveras den individen, utan man måste förstå individens erfarenheter och preferenser, poängterar Gunnar Bjursell.

Det finns också viss skillnad mellan att bara konsumera kultur och att själv vara delaktig i en kulturaktivitet, även om båda har en positiv verkan.

– Om man ska utnyttja det i vården är det inte bara att sätta upp bilder på väggarna, utan det gäller att få en aktiv interaktion mellan tittaren och bilden, och man behöver coacher eller bildpedagoger.

Runtom i Sverige arbetar flera landsting med kultur i vården på olika sätt. I Helsingborg och Umeå gjorde man under 2010 till exempel försök med Kultur på recept, där patienter kunde ordineras teaterbesök och andra aktiviteter. Ida Nilsson är projektledare för landstingets verksamhet i Uppsala och tar varje säsong fram ett kulturprogram som kan bestå av till exempel konserter och författarbesök på avdelningar och sjukhusbibliotek.

– Utgångspunkten är att kultur är en mänsklig rättighet och en friskfaktor. Det handlar om att personer som befinner sig på ett sjukhus också ska ha rätt att kunna ta del av kultur även om de inte kan gå på teater. Då får man se till att det finns kultur på plats.

I samarbete med Sjukhusbiblioteket, Friskhuset och Hälsofrämjande sjukhus ordnar hon den 15 mars ett kulturdygn. Då kommer patienter, besökare och personal på Akademiska sjukhuset att kunna ta del av aktiviteter som högläsningsmaraton, dans och konstvandringar under ett helt dygn.

– Vi hoppas att vi får fler personer som använder sig av oss. Det här är ett sätt att uppmärksamma det vi redan gör och också att det nu faktiskt är belagt att det finns ett samband mellan kultur och hälsa, berättar Erik Klang, chef på Sjukhusbiblioteket.

Gunnar Bjursell ser gärna att kulturaktiviteter får en mer betydande roll redan i grundskolan, som på sikt ökar chansen till ett längre och hälsosammare liv. Samtidigt hoppas han att kommuner och landsting ska börja ta forskningen på sådant allvar att de utvärderar sina kultursatsningar, så att de kan se vad som fungerar och inte.

– Utomlands bygger de sjukhus, äldreboenden och hjärncentra efter helt nya principer där det här är integrerat i verksamheten. Så ser framtiden ut.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!