Uppsalamålaren Eva Murane Grantina laborerar med många olika uttryck i sin konst. I utställningen ”Den påbörjade tiden”, som fyller lilla Galleri 1, spretar anslagen åt många olika håll. Det är sällan en bra idé att lyfta fram just sin bredd i ett så begränsat rum, men i det här fallet får det vara förlåtet eftersom konstnären fick hoppa in och fylla en lucka i sista stund.
Svartvita kartongsnitt, oljepasteller, akryler, teckningar. Abstraktioner och figurationer. Det blir lite av varje. På en vägg hänger, förutom det porträtt av Lars Lerin som Eva Murane Grantina visat i flera tidigare sammanhang, några nygrundade dukar som ska fyllas under utställningens gång, som för att visa att vi får stiga in i en process som vanligen äger rum i ateljén.
En given höjdpunkt är den stora, färgrika akrylen ”Livets dans”, som förenar vilda färgfält med berättande scener och närmast anspelar på en tradition av narrativt muralmåleri.
Eva Murane Grantina nyttjar också galleriets övervåning, där ett dussin förhållandevis abstrakta bilder hänger. Det är alldeles för många. Själva projektet ”Tolv historier” verkar emellertid intressant. Bilderna är ett samarbete med dramatikern Dag Thelander, som har skrivit små berättelser som har agerat utgångspunkt för bilderna. Här kan det finnas en spännande fortsättning.
I Åhuset har Natasha Dahnberg, som också är aktuell med ”Stoff” på Medicinhistoriska museet, klivit in i curatorsrollen och lyfter fram kulturprofilen Birgitta Avholms objekt av hittegods. Detta föra att komma förbi kravet om att endast Konstnärsklubbens medlemmar få ställa ut i galleriet. Det är en underhållande premiärvisning.
Objekten av skrot och hittegods står vanligen i Avholms egen trädgård och har namn som anspelar på deras normala placering, som ”Gårdvar” och ”Dassvakt”, bägge för övrigt fina exempel på Avholms hejdlösa och naivistiska uttryck.
”Gårdvar” är som namnet också antyder en hundlik konstruktion vars enkla men mycket kännspaka huvud utgörs av två rostiga sågar som fungerar fint med en nästan insektliknande kropp av trädgårdsredskap. Toalettvakten är en vägghängd mask med ögon av en gammal tesil och mun av ett förstoringsglas. Med inslag av låga material som en avskuren plastflaska och vad som verkar vara en bit av plasten från en trasig köksmaskin hittar objektet precis rätt nivå av galenskap för att bli intressant. Den eklektiska materialblandningen och det storleende anslaget går igen i många av objekten som visas. Det är egentligen bara några blommor av hästskor som inte känns lika sprudlande och oväntade.
Natasha Dahnberg lyfter fram en amatörkonstnär i lokaler som enligt sina stadgar ska vara vigda för professionella medlemmar, och gör naturligtvis en poäng. Birgitta Avholms roliga skrotkonst står sig hur bra som helst mot den ordinarie nivån i lokalen.