Under åren 2012 - 2014 har en omfattande utgrävning skett i Gamla Uppsala. Till helgen släpps forskningsrapporten ”at Upsalum – människor och landskapande” och samtidigt ges också den populärvetenskapliga boken ”Gamla Uppsala – människor och makter i högarnas skugga” ut. Författaren till boken, Kristina Ekero Eriksson, är själv arkeolog och vetenskapsjournalist. Som informatör för projektet har hon kunnat följa det på nära håll.

– Rapporten är kanske mest för andra forskare men läsbar för fler. Jag har tagit avstamp i den för min bok, men jag har velat skapa en helhetsbild av Gamla Uppsala på vendeltid, vikingatid och medeltid, berätta om hur människor i olika samhällsklasser levde sina liv här. Det har faktiskt inte gjorts förut, säger Kristina Ekero Eriksson.

Arkeologerna har funnit en forntida by med lämningar från samma tid som kungshögarna anlades, då ett stort kungapalats på 600 kvadratmeter byggdes strax bakom dagens Gamla Uppsala kyrka. Till de mer sensationella fynden hör de båda kilometerlånga stolprader, där några stolpar har prytts med hästhuvuden. Forskarna tror att de kan ha stått längs en väg för rituella processioner. Men fynden visar också att Gamla Uppsala inte på något sätt var isolerat från sin omvärld och den var långt mer än en plats för maktdemonstrationer och riter.

Artikelbild

| En spelmarker i valfiskben är ett av gravfynden i Gamla Uppsala.

– Längst i söder var en samling med enklare hus där slavar och människor arbetade, säger Kristina Ekero Eriksson och visar på en översiktsbild i boken.

– De arbetade i grophus där väggarna var av jord och med enkla tak. Varje gård hade en egen kultplats där man offrade.

Hon berättar om fynd av sländtrissor, tyngder till vävstolar och vridkvarnar i detta område. Byn med ett femtiotal hus har förmodligen tillkommit för att leverera varor till kungsgården.I gamla Uppsala hölls också en marknad i samband med offerriterna på våren, distinget.

– Tidigare historiker har mest berättat om Gamla Uppsala ur mansperspektiv, där kungarna regerade och de gudar som dyrkades var Tor, Oden och kungarna här sade sig vara släkt med en tredje, Frej. Men diserna, som givit namnet till tinget, var kvinnliga väsen knutna till fruktbarhet och Freja, Frejs syster, var den främsta av dem.

Artikelbild

| Fynden från utgrävningarna i Gamla Uppsala vittnar om att invånarna hade många kontakter med sin omvärld.

Rester av ringväv som kan ha hört till en ringbrynja har hittats i ett par av gravarna och åtminstone den ena tror forskarna är för en kvinna, då det finns kvinnoföremål i den. I linje med fyndet av graven med den kvinnliga krigaren på Birka frågar sig nu forskarna vilka roller kvinnor kunde ha i fält.

På ett område närmare kungsgården bodde soldater och krigsherrar. Mellan dessa båda områden finns lämningar efter hus med mer aristokratiska innevånare.

Artikelbild

| En liten minihäst av brons, framgrävd i Gamla Uppsala, troligen från 600-talet

– Vi har hittat nedgrävda offer i gårdarna, som ett kranium efter en stor hund. Kanske tänkte husets innevånare att hunden skulle beskydda dem från ont. När de övergivit ett grophus och fyllt i igen gropen ställde de ett kranium ovanpå. Men anledningen är en gåta.

I samband med släppet på Gamla Uppsala museum av rapporten och boken ges också en serie offentliga föreläsningar här 18 - 20 maj. Kristina Ekero Eriksson ska berätta om sin bok fredag och söndag. Flera av de som varit inblandade i projektet ska medverka som till exempel paleoekologen Jonas Bergman som föreläser om odling och landskapsbruk och osteologen Sofia Prata som berättar om djurben från gravarna och gårdarna.