För några dagar sedan kom Kungliga Krigsvetenskapsakademin med en rapport som visar att det stort sätt är ute med svenska folket om en större katastrof, till exempel ett fientligt angrepp, skulle drabba Sverige.
Men Herman Geijer, författare, folkbildare och överlevnadsexpert, är kritisk mot rapporten eftersom den förutsätter att folket skulle vara ett passivt offer som makthavarna behöver ta hand om.
– Men om man tittar på riktiga katastrofer så är folk i allmänhet väldigt bra på att handskas med dem, säger han. Om vi inte har något vatten ser vi till att skaffa vatten. Vi sitter inte och väntar på att någon ska ge oss något att dricka.
Herman Geijer är känd som expert när det gäller hur man överlever en zombiekatastrof, det vill säga hur man klarar sig i en värld som härjas levande döda med smak för färskt människokött, men med sin nya bok "Överlev Katastrofen – Tolv sätt att förberedda sig" tar han sig an katastroföverlevnad i en vidare bemärkelse.
– Vi hotas av flera realistiska katastrofer, säger han. Klimatförändringarna orsakar redan små katastrofer på flera ställen runt omkring i världen, och när det gäller en pandemi är inte frågan om den ska inträffa, utan när den inträffar.
I boken ger han handfasta tips på hur vi kan förberedda oss inför slutet på världen sådan vi känner den.
– Man kan träna upp sin överlevnadsförmåga både fysiskt och psykiskt med ganska enkla medel, säger han.
Men det första och kanske svåraste vid en katastrof, menar Herman Geijer, är att acceptera att katastrofen är ett faktum.
– När det otänkbara händer blir människan paralyserad, och då gäller det att så fort som möjligt bli rationell och handla utifrån den situation som har uppstått, säger han. Men det är ofta svårt för människor.
Herman Geijer exemplifierar med intervjuer som gjorts med överlevare efter katastrofen i New York 2001 när två flygplan styrdes rakt in i World Trade Center: det visar sig att det i snitt tog sex minuter för dem börja röra sig mot nödutgångarna.
Herman Geijer kommer från Örsundsbro mellan Uppsala och Enköping. Nu bor han i Stockholm, men under flera år bodde han i Uppsala.
– Det var i Uppsala som intresset för katastroföverlevnad började, i en lägenhet på Västra Järnvägsgatan, säger han.
Herman Geijer och en kompis kollade på en zombiekatastroffilm och började fundera kring hur de själva skulle klara sig.
– Bra skräckfilmer speglar alltid rädslor som finns i samhället, säger han. De senaste tio åren har filmer och teveserier som handlar om katastrofer fått ett stort uppsving, och det visar att det finns en utbredd rädsla för att katastrofer.