– Det handlar om två par som träffas för att i all vänlighet prata igenom att barnen har bråkat i skolan. Efterhand uppdagas att de inte är så vänligt sinnade mot varandra. Men det är en komedi, titeln till trots ska man inte förvänta sig blod på väggarna på scenen, säger Anders Lundorph, regissör, i en repetitionspaus.

– Pjäsens vuxna är hövliga mot varandra, men efterhand krackelerar stämningen. Jag har själv barn och det har hänt att jag blivit uppringd av deras lärare av liknande anledning. Att lösa konflikter är ett evigt tema, säger Eilev Skinnarmo, scenograf och kostymmakare för "Massakerguden".

Anders Lundorph och Eilev Skinnarmo bor visserligen i Köpenhamn båda två, men de har aldrig tidigare arbetat ihop. Nu sitter de i kaféet på Uppsala stadsteater och verkar vara en väl sammansvetsad konstnärlig duo. Tillsammans håller de nu på med slutfasen av repetitionerna av den franska dramatikern Yasmina Rezas pjäs "Massakerguden".

Artikelbild

| Eilev Skinnarmo har en bakgrund som violinist, men har skolat om sig till scenograf.

De båda pratar om vuxen dubbelmoral, att vuxna till exempel säger åt barnen att sluta hålla på med mobilen för att i nästa stund sitta försjunken i den egna.

Pjäsen filmatiserades 2011 av Roman Polanski och hade då titeln "Carnage". Kate Winslet och Jodie Foster spelade de båda kvinnorna och Christoph Waltz och John C. Reilly gestaltade männen. På Uppsala stadsteater spelas kvartetten av Åsa Forsblad Morisse, Moa Silén, Joakim Gräns och Aksel Morisse.

– Åsa och Aksel är ett par på riktigt, men i pjäsen är de inte gifta med varandra. Att de känner varandra så väl gör att de kan ta ut svängarna lite mer, säger Anders Lundorph.

Han tycker överlag att skådespelarna är väl valda till sina roller. Aksel Morisse känner han till sedan han var med i Anders Lundorphs teateruppsättning av Lars von Triers "Direktören för det hela" i Malmö 2015.

Artikelbild

| Anders Lundorph har regisserat några av dansk teaters större succéer senare år.

Eilev Skinnarmo berättar att scenografin föreställer till en början ett borgerligt hem, perfekt och likt vad man kan se i en en heminredningstidning.

– Men efterhand börjar det perfekta glida isär, blottar sprickor, precis som själva dramat. Det blir till ett rum i upplösning.

– De båda paren tillhör en samhällsklass, men är väldigt sysselsatta med att klättra upp till en annan. De drabbas av jantelagen, som vi brukar prata om i Danmark (en uppdiktad lag formulerad av Aksel Sandemose, man ska inte sticka ut och tro att man är förmer än någon annan) och barnen blir offer i de vuxnas sociala spel, säger Anders Lundorph.