När Lasse Eriksson för snart fyra år sedan tragiskt avled på Reginateaterns scen så bar han ett usb-minne om halsen. På det fanns manuset till boken om Arne Beurling, Uppsalaprofessorn som knäckte tyskarnas hemliga chiffrering, och Britta Östberg, hans fru som arbetade som läkare i staden. Manuset bygger på en lång rad brev och hemliga dokument, som nyligen tappat sin sekretess, och det fick Lasse Erikssons fru Kristina Östberg Eriksson ta hand om – och till sommaren kommer boken slutligen ut.

Vi träffas i hennes lägenhet vid Fyrisån i Uppsala. Där bor hon i dag med två stora ragdollkatter i våningen som hon och Lasse Eriksson köpte kort innan hans död. På ett långbord har hon lagt ut ett tiotal gamla fotografier på sin faster – Britta Östberg. Men det är en svart-vit bild på en stilig man som hon plockar upp.

– Det här är Arne Beurling. Min faster träffade honom då de var unga och läste här i Uppsala. Bokens fokus är på henne men den handlar lika mycket om honom, det måste ju bli så, säger Kristina Östberg Eriksson.

Det som de flesta känner till om Arne Beurling är att han som Uppsalaprofessor i matematik värvades av Försvarets radioanstalt (FRA) under brinnande Andra världskrig. Tyskarna hade upprättat en ledning mellan Berlin och Oslo som gick över Västkusten och svenskarna var i stort behov av att knäcka chiffret. Men det visade sig vara svårt. Chiffermaskinen kunde varieras på en triljon olika sätt och var till och med mer svårforcerad än den berömda Enigma-maskinen som Alan Turing överlistade, som nu skildras i filmen "The Imitation Game". Men Arne Beurling var inte vem som helst. Med bara papper och penna till hjälp tog det honom två veckor så hade han koden. Tack vare honom kunde Sverige avkoda nära 300 000 tyska meddelanden och det bidrog till att Sverige höll sig utanför kriget. Men hur var Arne Beurling som person?

– Arne Beurling levde upp till dåtidens mansideal: han var kraftfull, gjorde lite som han ville och söp till. Han var en våldsam man och behandlade inte Britta särskilt väl. Min pappa var Arne Beurlings bästa vän och till och med han sa till sin syster att hon borde lämna honom. "Du vet inte hur han är" sa han.

Boken som Lasse Eriksson skrev på under tio års tid heter "Kärlekens kod och Krigets. En bok om Britta Östberg och Arne Beurling, hon läkare och han kryptoforcerare. Drömmen om den kreativa kärleken under FRA:s hemligstämpel" och kommer ut i maj i år.

– Det är så typiskt Lasse att välja en så lång titel, säger Kristina Östberg Eriksson och skrattar.

Den är egentligen den tredje delen i en svit böcker om tre generationer kvinnor i Kristina Östberg Erikssons släkt: hennes faster Britta Östberg, hennes mor Gerda Östberg och Gerdas mor Sofi Nilsson. Lasse Eriksson var fascinerad av dessa kvinnor eftersom de så tydligt visade på hur det svenska samhället moderniserades under 1900-talet.

– På en och en halv generation gick min släkt från att vara bönder till akademien, berättar Kristina Östberg Eriksson. Gerda var den första gifta kvinnan i Sverige som disputerade, och den åttonde någonsin. Och Sofie var en pionjär inom skolväsendet.

Kristina Östberg Eriksson säger att den bok som nu ska släppas försöker skapa en förståelse för just Britta som person och vad som faktiskt hände mellan henne och den berömde Arne Beurling.

– Till slut gick de igenom en svår skilsmässa. Hon blev ensam med deras två barn och lämnad med många trauman efter relationen. Men trots allt som hänt lade samhället skulden på henne, kvinnan. I min släkt fortsatte man att beundra Arne Beurling medan man till och med varnade mig som liten för att bli som Britta.

Arne Beurling verkar aldrig själv ha tyckt att hans kodknäckning var något speciellt. Men han avslöjade heller aldrig hur han gått till väga och sa ofta att "en trollkarl avslöjar aldrig sina tricks". Både han och Britta Östberg gifte så småningom om sig och gick vidare i livet. Arne Beurling blev värvad som gästprofessor till Harvard och fick senare överta Albert Einsteins tjänsterum vid Princeton. Deras son Pehr blev även han matematiker, men avled hastigt vid 29 års ålder. Vad som är märkligt är att det på både Arnes och Brittas gravstenar står just namnet "Pehr Beurling".

– Det verkar som att de kan ha delat upp askan emellan sig, så de fick hälften var. De kom verkligen aldrig överens om något de två, säger Kristina Östberg Eriksson.