Jakten på utomjordingar är tillbaka

Kultserien ”Arkiv X” är tillbaka i svensk tv. I USA har den nya omgången fått ett ljumt mottagande. Fascinationen för utomjordiskt liv tycks ha flyttats från tv-rutan till nätet.

Foto:

TV2016-01-31 06:00

FBI-agenterna från ”avdelningen för paranormala fenomen”, Fox Mulder (David Duchovny) och Dana Scully (Gillian Anderson) tampas åter med rymdvarelser i olika former som försöker ta herraväldet över jorden, numera i TV3. Förra gången gick tv-serien i nio säsonger, 1993 - 2002. Den blev allt mer konspiratorisk, det pratades om myndigheternas mörkläggningar och att utomjordingarnas tentakler nådde ända in i den amerikanska regeringen. Jag och dottern, som då var tonåring, bänkade oss vid varje program. Mest för att vi gillade visuella fantasifullheter och spännande berättelser med lite skräck i.

– Förra gången serien sändes ringde och skrev folk i övermått till oss på UFO Sverige. Vårt problem var att många inte fattade att det var fiktion, de trodde det var dokumentärfilm, säger Clas Svahn, vice ordförande i föreningen UFO Sverige, landets enda vetenskapsinriktade ufoorganisation.

I Norrköping har de sitt arkiv med 2,2 hyllkilometer av insamlat material, tidningsartiklar, med mera.

– Vårt arkiv x, haha. Men ”Arkiv X” skapare Chris Carter var skicklig på att fånga upp strömningar och teorier i tiden. Fast för oss i föreningen blev det överväldigande då med allmänhetens intresse. Jag orkade inte ens med att se när serien gick i tv utan köpte boxen senare. Men den tycker jag om, den gestaltar en del av vår folktro, modern mytologi, säger Clas Svahn.

Ett tidigare exempel på populärkulturellt förvirringsskapande är en radioinsändning från 1938 där Orson Welles, sedermera känd filmregissör, rapporterade om att marsianer har landat i New York-trakten i en dramatisering av H G Wells ” Världarnas krig”. Programmet skapade masspanik, åtminstone enligt en modern myt. Dagstidningen Daily Telegraph gjorde nyligen en undersökning av vad som verkligen dolde sig bakom den amerikanska pressens krigsfeta förstasidesrubriker dagarna efter sändningen. Det visade sig att inte ens en hjärtattack gick att härleda till radioprogrammet, det var snarare så att få hade lyssnat på det.

Orson Welles manus köptes på en auktion 1994 av Steven Spielberg, som senare gjorde en filmversion av ”Världarnas krig” (2005) med Tom Cruise i huvudrollen. Men 1949 sändes en spansktalad version i Ecuador. Den skapade panik på riktigt. Polis och brandkår gav sig ut i tron att det handlade om en riktig invasion och när det visade sig att ryktena var fejkade startade ett upplopp som krävde sju människoliv. Filmer med invasioner av utomjordingar fick sedan sin verkliga storhetstid i och med kommunistskräcken under kalla kriget på 1950-talet. ”Världsrymden anfaller” (”Invasion of the body snatchers” 1956) är ett paradexempel.

Clas Svan är själv journalist på DN sedan många år och tycker att medierapporteringen om ufon har blivit lite mer kritisk sedan ”Arkiv X” sändes förra gången. Men han ser också att konspirationsteorierna ökat i omfattning på internet.

– Det är fascinerande att folk väljer att tro på övernaturliga ting och konspirationer utifrån indicier och lösa trådar. Men det tyder också på ett ökande intresse för de stora frågorna i tillvaron. Visst kan det finnas liv i rymden, många planeter liknar vår jord. Frågan är hur de livsformerna ser ut? Och kan de ta sig hit? (Han gör en lång paus) Det är nog ganska osannolikt.

– Men när jag började som amatörastronom på 1970-talet var det ingen som pratade om liv i rymden utan att skratta. I dag pågår legitim forskning om just det.

Så sanningen kanske finns därute i alla fall.

Fler filmer om utomjordingar:

”Independendence day” (1996)

”The day the earth stod still” (2008)

”Alien” (1979)

”E.T.” (1982)

Fler böcker om aliens och konspirationer:

”Invasion på Mars” av Ray Bradbury (fiktion, nyutgåva Modernista 2017 )

”Aliens! Fakta om ufo och liv i rymden” av Peter Ekberg (fakta och fiktion, Berghs 2011)

”Konspirationsteorierna och verkligheten” av Erik Åsard (fakta, Historiska media 2015)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!