?Nallegrisens pappa var arg!?, hojtar tvååringen glatt när vi lämnar biosalongen efter hans livs första bioupplevelse. Ögonen lyser när han pratar om scenen där en pappa visar sig vara rena rama hustyrannen. Det som gör ont i ett vuxenhjärta kan vara läskigt spännande för barnaögon.
Och däri ligger en av storheterna i Stina Wirséns Vem-serie, både i bokform och på film. Hon försöker inte skydda barnen från verkligheten, men inte heller vuxenproblematisera den.
Hon visar livet som det är, och så får vi tolka - liten som stor. Och vuxenblinkningarna (som när två vuxna nallar blir påkomna i sängen av den sömnlösa nattgästen Kanin) kommer aldrig i vägen för direktkommunikationen med barnen.
Berättaren Gunnar Bohlins trygga P1-röst utbrister bara häpet "dom sover inte heller!"
Vem är var? bygger på åtta av Stina Wirséns böcker, och det är mycket som hinns med under den korta halvtimmen: adoption, sjukhusbesök, grälande föräldrar och förälskelse. De tufsigt tecknade djuren - Katten, Nallegrisen, Fågel, Kanin och Nallen - är omväxlande ömsinta och argsinta, solstrålar och surpuppor. Som genomsnittliga förskolebarn, helt enkelt.
Liksom känslorna spretar berättelserna. Allt är inte lysande, skrytsagan Vem är bäst? är i tradigaste laget i såväl bok- som filmformat. Men filmerna hålls ihop av varm stämning och djup respekt för den allra yngsta publiken, Som nykläckt biobesökare kan man inte få en mycket bättre start än så.