Det enda man egentligen kan vara säker på när det kommer en ny film av Sasha Baron Cohen är att man inte vet vad det ska bli. Även om en stor del av hans skämt utspelas under bältet kommer de tydligt mycket högre i från. Det krävs stor intelligens och fingertoppskänsla för att åstadkomma det här manuset. Och att gestalta det.
Det gäller inte minst hans nya "Grimsby".
Nu har han haft tur, PR-mässigt. det har spridit sig att filmen har så speciella scener att de inte går att visa på tv, i alla fall amerikansk sådan. Låt mig säga utan att förstöra, jag har inte sett något liknande heller.
Men det viktigaste, "Grimsby" är fruktansvärt rolig. Gillar man Cohens humor så är det bara att kasta sig iväg till närmsta biograf. Och filmen har ett tydligt humanistiskt budskap också.
Det handlar om Nobby, en närmast infantil niobarnspappa i ett nedgånget bostadsområde i England. Hans främsta intresse är fotboll, och gärna med en del huliganism för att förstärka njutningen. Han har en mörk hemlighet dock, han övergav sin likaledes föräldralöse lillebror för 28 år sedan, och hans främsta önskan är att hitta denne. Och nu har han fått upp ett spår. Det visar sig att brodern är en supersmart agent i brittiska underrättelsetjänsten, på ett världsräddande uppdrag. Tills Nobby dyker upp och sabbar allt förstås. ..
Som vanligt, Cohens nya film är inte heller den något för kräsmagade. Inte heller för den lättkränkte, han slår mot allt och alla. Men det finns alltid en tanke i det hela, och han leker med och bryter fördomar. Här finns också en slags klasskänsla, när det är de lägst och mest hånade som får lösa det hela, inte minst genom sin lojalitet och vänskap. Visst kan det vara svårt att uppfatta den subtila skillnaden mellan att håna och hylla här, men Cohen håller tungan rätt i mun.