Den svåra balansen mellan självständighet och äkta närhet är ett tidlöst dilemma. Det skildrades mästerligt och påfallande modernt av författaren Thomas Hardy redan under den viktorianska eran i slutet av 1800-talet. Hans roman "Far from the madding crowd" blev en filmad succé 1967 under titeln "Fjärran från vimlets yra", med en suverän Julie Christie (inspelad två år efter hennes världsgenombrott i "Doctor Zhivago").
Nu är det dags igen. Carey Mulligan har fått axla den tuffa rollen som Bathsheba Everdene (som väl Katniss Everdene i "Hunger games"fått sitt namn efter?).
Tiden är 1870, platsen Dorset i England. Miss Everdene är en föräldralös ung kvinna med stor integritet, som aldrig "kommer att ge upp sin självständighet för någon man". Hon ärver en farm efter sin farbror och tar sig för att driva den själv, utan förman. Detta är för tiden högst ovanligt men hon griper sig an verket med stor entusiasm.
Omkring henne formeras tre friare, var och en ihärdig på sitt sätt. Det vilar något av saga över det: "till prinsessan kommo trenne friare, var och en med sin gåva". Författaren Hardy har på det viset fångat in mycket av perioden: mr Oak är en småfarmare som kommit på obestånd, mr Boldwood en medelålders, rik och stelnad man samt mr Troy, en självsäker och spelgalen soldat. Runt detta kvadratdrama fångas sedan tiden och människorna som är fångna i den.
Den danska regissören Thomas Vinterberg har gjort hyllade och uppmärksammade filmer som "Festen" och "Jakten". Frågan är dock om han var rätt person för detta. Det hela är hantverksmässigt oklanderligt. Miljöerna är fint fångade, även om han några gånger för mycket tar till vackra naturbilder ackompanjerade av känslosam musik. Hardys roman är på många sätt en episk melodram som inte behöver någon förstärkning. Vissa skeenden slarvas också över och man ska helst ha läst romanen eller sett "Fjärran från vimlets yra" (varför använde man inte den fina titeln denna gång?) för att hänga med.
Skådespeleriet sitter fint annars. Mulligan lyckas både visa styrkan och osäkerheten hos Everdene och det är lätt att förstå att männen flockas runt henne. Matthias Schoenaerts bottnar fint i Gabriel Oak, liksom alltid levererande Michael Sheen som Boldwood. Svagast blir Tom Sturridge som sergeant Troy.
Som helhet hade jag önskat att bli mer berörd av den i grunden starka berättelsen. Nu har det ändå blivit en stark berättelse med en härligt kaxig kvinnlig huvudroll.