Bildningsintresset är säkert uppriktigt i de flesta fall, det tvivlar jag inte på. Men så många använder ordet på ett sådant sätt att ”bildning” framstår som en sorts hudkräm som man kan stryka på torr och sprucken hud.

Bildning beskrivs som en motkraft mot alla slags omdebatterade samhällsproblem, från filterbubblor till populism. Per Svensson, författare och skribent i Sydsvenska Dagbladet, vill ”att man mobiliserar bildningen i den där striden” – det vill säga kampen mot extremistiska politiska rörelser.

Han talar också om för publiken att ”otroligt många av de största författarna har varit nazister och stalinister.” Var det inte sådana lagom belåtna förenklingar som bildningen skulle vaccinera oss mot?

Så många av dem jag lyssnar på förklarar att bildning inte är något man har, utan något man gör. Bildning är en livshållning, en process som aldrig blir avslutad. Trots det är personer som verkligen lever och praktiserar bildning sällsynta. Däremot får jag syn på något annat. En stoppad utställning.

Tio dagar innan mässan ska öppna, berättar Carina Milde, får hon veta att hennes utställning ”När Luther blev viral” inte är välkommen på Svenska kyrkans fotovägg. Utställningen visar protestantiska propagandablad från tidigt 1500-tal. Den är ursprungligen gjord för EWK-museet, en del av Arbetets museum i Norrköping, där Milde är intendent. (Visst minns ni satirtecknaren Ewert Karlsson?) Luther och andra protestanter använde sig av den nyuppfunna boktryckarkonsten för att angripa katolicismen med grova och effektiva träsnitt: en påve med åsneöron och liknande nidbilder.

Svenska kyrkan stöder utställningen i Norrköping, förklarar stiftsdirektor Per Starke för mig, och arrangerar två seminarier om utställningen. Att bilderna visas på Arbetets museum är inget problem, men saken hamnar i ett annat läge om de skulle visas i kyrkans monter. Kyrkan kan inte stå som avsändare för de antikatolska bilderna. Dessutom, säger han, kan folk lätt missuppfatta bilder som är tagna ur sitt sammanhang. Att träsnitten är 500 år gamla och att de givetvis skulle ha omgetts av förklarande text förändrar inte saken, enligt Starke.

Där utställningen skulle ha hängt är det nu en tom vägg, säger Milde. Svenska kyrkan är en av Bokmässans största utställare. De välkomnar sina besökare med orden ”Bildning mod motstånd”.

Trött på soundbites om bildningens nytta lockas jag av ett samtal om dem som vänder ryggen åt allt vad bildning heter. Det vill säga de problematiska varelser som kallas män. ”Konsekvensen för en kille som inte utbildar sig är mycket större än för en tjej”, säger Emma Leijnse, författare till boken ”Fördel kvinna”. Lågutbildade män blir bortvalda som partner och arbetsmarknaden vill heller inte ha dem. Konsekvenserna är inte svåra att gissa sig till: överflödiga män dras till kriminalitet och extremism.

Nu är det dags att avsluta med något positivt! Två nya tidskrifter ser dagens ljus på mässan. Översättaren Emi-Simone Zawall visar upp första numret av sin essätidskrift som kort och gott heter Essä. Den globala litteraturtidskriften Freeman’s finns nu även på svenska. Noveller av 29 författare från hela världen presenteras under den hoppfulla rubriken ”Den nya litteraturens framtid”.