En bok är en bok. Så kan Förläggareföreningens kampanj Bokvalet sammanfattas, med syfte att få ner momsen på digitala böcker från 25 till 6 procent, vilket är den reducerade momssats tryckta böcker fick i Sverige 2002.
Kampanjen är på ett ytligt plan lätt att sympatisera med – varför ska vi betala högre moms om vi köper en e-bok hos nätbokhandlaren än om vi beställer hem en pocket? – men går man på djupet blir frågan snart komplicerad. För vad är en e-bok? Om den ljudsätts med stämningsskapande musik vid läsningen – är det då en e-bok? Om det medföljer en film i den nedladdade filen där författaren pratar om sitt verk, är det då en e-bok? Och om den säljs i form av en app i stället för som epub-fil, hur blir det då?
För att undvika krångliga frågor kring gränsdragning har Förläggareföreningen valt linjen att frågor helt enkelt inte ska behöva ställas. ”En digital bok innehåller inte musikfiler, film eller dataspel”, skriver de i faktabladet som kan hittas på Bokvalets sajt, ”en digital bok är inte en multimedieprodukt.” Punkt slut.
Det är en i mitt tycke sorglig och bakåtsträvande hållning, och skulle Förläggareföreningen mot förmodan få gehör för sin förenklade världsbild i EU:s korridorer (det är på EU-nivå frågan om den digitala bokmomsen ligger) skulle det effektivt ta död på den potential som finns i digitala bokformat. Vem vill mixtra och tänka nytt gällande förhållandevis enkla saker som interaktivitet, bonusmaterial och alternativt berättande om det leder till förnekat inträde i 6-procentsklubben? Ganska få, bedömer jag. Och då har jag här ändå bara skrapat på ytan gällande problemen den här frågan rymmer.
Ivern att framställa e-böcker som digitalt harmlösa får också en troligen oönskad bieffekt. Om Förläggareföreningens mål är att göra alla böcker jämlika – en bok är en bok som sagt – borde det innebära att de ljud- och multimediainslag som listats som icke önskvärda i digitala böcker inte heller får förekomma i fysiska sådana.
Det betyder i sådana fall att de allra första böcker jag köpte till mina barn framöver beläggs med 25-procentig moms, eftersom de förutom bilder på gulliga djur även kom med klappvänlig fuskpäls och knappar som vid tryck orsakade gläfsanden, jamanden och gnäggningar från små inbyggda, batteridrivna högtalare. Det om något är väl multimedia? Och inte bara småbarnsföräldrar utan även ornitologiskt intresserade bör oroa sig – praktverk som det högtalarutrustade ”Fågelsång – 150 svenska fåglar och deras läten” torde ligga pyrt till.
För teknikneutralitet i all ära – ska den betyda något bör den inkludera alla.