Syskonen Julia Åhlin, 13, och Adrian Åhlin, 15, sitter hemma i soffan och pratar med varandra efter skoldagen. Då och då tar de hjälp av händerna för att göra sig förstådda. Adrian har tecken som alternativ kommunikation, eftersom han hör, men har svårt att tala.
– Teckenspråk är ett språk bland alla språk. Det används förutom bland döva även inom många andra områden i dag. Samtidigt är det brist på tolkar och lärare som kan teckenspråk, säger Annsofie Åhlander, mamma till Julia och Adrian.
Hon är övertygad om att fler barn som är hörande skulle ha nytta av att få utbilda sig i teckenspråk i stället för i tyska, franska eller spanska.
– Frågan är hur många av oss vuxna som använder det tredje språk vi läste i skolan? De flesta hinner glömma bort det på några år om de inte använder språket regelbundet. Men om Julia får läsa teckenspråk så kommer hon att kunna träna hela tiden då hon kommunicerar med Adrian, säger Annsofie Åhlander.
Och hon får stöd i påståendet att teckenspråk ska erbjudas som ett alternativ till språkvalet i årskurserna sex till nio. I exempelvis Örebro finns undervisning för hörande i kommunala grundskolor.
Undervisningsrådet Gunnar Stenberg på Skolverket säger att möjligheten att erbjuda teckenspråksundervisning åt eleverna finns för alla grundskolor.
– Teckenspråk är ett alternativ till de moderna språken och ett likvärdigt ämne, säger Gunnar Stenberg.
Finns det något behov av dessa kunskaper i samhället?
– Ja, det finns behov på många håll. Exempelvis grundsärskolan skulle behöva fler lärare som kan använda tecken som stöd, säger Gunnar Stenberg.
Även inom barnomsorgen och äldreomsorgen används i dag tecken som stöd. Vuxna som drabbats av en hjärnskada som påverkar talet kan exempelvis ha fördel av att kunna kommunicera med tecken.
– En annan fördel med teckenspråk är att det är lättare att lära sig för de flesta, eftersom det är mer logiskt än andra språk och för att man tecknar i bilder, säger Annsofie Åhlander.
Däremot kommer teckenspråk inte att ge meritpoäng till gymnasiet på samma sätt som moderna språk, åtminstone inte än. Diskussioner pågår om saken.
– Meritpoängen kanske inte är huvudsaken. Det viktiga är ju att man gör sitt språkval utifrån intresse. Då brukar det bli bäst i längden, säger Gunnar Stenberg.
Men om Thunmanskolan verkligen kommer att starta undervisning i teckenspråk för hörande elever är fortfarande oklart. Nu väntar man på att se hur många elever som anmäler intresse. Minst fem behövs för att starta en grupp. Sedan återstår att få tag i en lärare.
– Att få tag i en lärare löser sig nog. Finns bara viljan och ambitionen så brukar det mesta lösa sig, säger Annsofie Åhlander hoppfullt.