Insändare: Näring behövs även för själen

Den psykiska ohälsan verkar drabba allt fler och allt yngre, och adekvat hjälp verkar vara svår att få. Det finns säkert många olika orsaker till att det blivit så här, men, kan det bero på att vi har ett alltmer materialistiskt samhälle, där det bara är ytan som räknas?

Människan består ju inte bara av en kropp, utan kroppen hyser också något som vi kallar själ. Utan själen skulle vi helt enkelt vara döda! Kroppen får i många fall för mycket och till och med fel näring, men, hur är det med vårt inre, vår själ?
Många föräldrar har inte tid för barnets undran och frågor, utan hoppas att samhället (det vill säga lärare, kompisar, TV, media, spel med mera) ska ta hand om den saken.
Men när, var, hur får då de unga näring till sin själ? På 1960-talet togs den sista andliga biten bort i skolan och kyrkan är sen länge skild från staten. Och när ingen lyssnar eller bryr sig, börjar man må dåligt, och det är då droger av olika slag lätt kommer in i bilden.
 

De unga måste få möjlighet att diskutera och ställa frågor om det som rör vårt inre, det andliga och existentiella, och det ska inte vara förbehållet bara för de religiösa samfunden.
Eftersom kropp och själ hör ihop, borde det ges tillfälle för små barn att lära sig hur man slappnar av, genom att till exempel ge varandra massage. Om det sen blev ett blev ett naturligt inslag, skulle säkert mobbing och bråk minska i skolorna.
Tänk om det på sikt kunde bli lika naturligt att prata om dessa frågor, som att prata om exempelvis  mode, film, mobilmodell, mat med mera! Vi har mycket att lära av varandra och inte minst viktigt, vi behöver verkligen varandra!