Bra kondis för hälsans skull

Du har allt att vinna på att förbättra din kondition. Både humöret och orken får en skjuts. Dessutom minskar risken att drabbas av sjukdomar som diabetes.

Mikael Mattsson, konditions- och träningsforskare.

Mikael Mattsson, konditions- och träningsforskare.

Foto: Privat, Scanpix

Uppsala2012-12-10 11:06

Det står dessvärre illa till med den svenska folkhälsan. Bara 10–20 procent av befolkningen tränar tillräckligt mycket, medan resten lever ett allt mer stillasittande liv. Många har så dålig kondition att de inte ens klarar av en rask promenad eller förmår sig att stoja runt med barnen.
Till råga på allt är kondition en färskvara, det räcker inte att träna upp flåset och sedan slå sig till ro.
– Nej, kondition behöver underhållas. Dessutom sjunker konditionen automatiskt med ökad ålder, men det betyder inte att det är för sent att börja träna. Även om man kanske inte längre har chans att nå den absoluta eliten så kan man fortfarande förbättras och få positiva effekter, säger Mikael Mattsson som forskar om kondition och träning vid Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet i Stockholm, men just nu på Stanforduniversitet i USA.

Konditionsnivå, eller syreupptagningsförmåga, anges oftast som den volym syre som kan tillföras varje kilo kroppsvävnad per minut. En elitidrottsman kan ha ett konditionstestvärde på upp till hela 90 milliliter syre per kilo kroppsvikt, medan de flesta av oss andra inte ens når hälften så högt.
– Det krävs en nivå på 20–25 för att kunna gå uppför trappor, och har man så lågt som 14 hamnar man i hjärttransplantationskö. Man bör ha över 35, det är tillräckligt för att uppnå hälsoeffekterna. Men man vill gärna ha marginaler och ligga högre än så, förklarar Mikael Mattsson.

För att få upp flåset till en riktigt bra nivå krävs träning som gör dig rejält andfådd – förslagsvis tre gånger i veckan. All typ av träning som belastar systemet fungerar.
– Den som är helt otränad behöver inte ha några speciella träningsprogram, då räcker det med att börja promenera, cykla till jobbet och ta trapporna i stället för hissen. Sedan får man öka på belastningen vartefter man blir bättre, säger Mikael Mattsson.

Att skaffa sig bra kondition för med sig en rad positiva hälsoeffekter. Förutom att orken ökar kommer humöret att förbättras och ämnesomsättningen att stiga. Dessutom minskar risken att drabbas av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och även vissa typer av cancer.
– Forskning visar också att konditionsträning kan lindra depressioner och minska smärtupplevelse. I en stor svensk studie har det även visat sig att det finns ett samband mellan resultat på militärmönstringens ”IQ-test” och höga konditionsvärden. I senare studier med både alzheimerpatienter och friska äldre personer har det visat sig att förbättrad kondition påverkar minnet positivt, säger Mikael Mattsson.

Fakta

Våra gener spelar in även när det gäller kondition. Alla har vi olika förutsättningar att förbättra vårt flås. Vissa gör det bäst genom att långvandra i fjällen medan andra når bäst resultat genom intervallträning. I framtiden kommer man förmodligen kunna anpassa träningen utifrån gentester. Då kanske den som vill förbättra sina resultat helt enkelt börjar med att göra ett gentest för att sedan få ett skräddarsytt träningsprogram. Men redan nu kan man helt utan avancerade maskiner vara uppmärksam på vilken typ av träning man svarar bäst på.

Den som vill förbättra sin kondition måste hela tiden öka belastningen. Fortsätter man träna på samma gamla nivå bibehålls visserligen konditionen man uppnått dittills, men den blir inte bättre.

Källor: Mikael Mattsson, halsosidorna.se, ki.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om