Ulla Carlson föddes och växte upp i Göteborg, gick i Rudebecks flickskola och examinerades vid Röda Korsets sjuksköterskeskola i Stockholm. Efter arbete vid Sahlgrenska sjukhuset och Sundsvalls sjukhus kom hon till Akademiska sjukhuset och blev där avdelningsföreståndare vid thoraxkirurgiska avdelningen. Hon såg följderna av djupa stafylokockinfektioner efter stor lung- och hjärtkirurgi. Att förebygga smittspridning väckte Ulla Carlsons intresse. 1963 inrättades en tjänst som hygiensjuksköterska vid Akademiska. Ulla Carlson anställdes och fick en kraftig lönesänkning - detta arbete värderades lägre än direkt patientarbete.

Ulla Carlson skrev 25 år senare: ”många välkända rutiner, t ex handhygien försummades under denna tid, då man trodde att alla infektioner kunde botas med antibiotika.” Handhygienen förbättrades liksom rengöring och desinfektion. Ulla granskade datalistor över sårodlingsresultat och kontaktade vårdavdelningarna för att säkra att smittade patienter vårdades rätt. Att ge råd vid inköp ingår i vårdhygienens område. När sjukhuset köpte bäcken som inte kunde rengöras i rengöringsapparaterna blev hon upprörd. Utbildning i vårdhygien för all personal, läkarna inbegripna, drev hon kraftfullt.

Ulla Carlson ägnade sitt yrkesliv åt sjukhushygienen. Rättesnöret var omsorgen om patienterna. Ullas insatser blev uppskattade: Uppsala läns landsting instiftade 2013 Ullapriset på 50 000 kronor.

Efter pensioneringen fick Ulla mer tid för sin målning. Hennes tavlor pryder nu väggar på sjukhuset och hos vännerna. Ullas stora intresse för naturen grundlades när hon arbetade vid Abisko turiststation. Hon bodde i höjd med talltopparna i Eriksberg och cyklade till jobbet genom Stadsskogen i ur och skur. Ännu i hög ålder njöt hon av sol och vind på sin balkong.

Ulla Carlson hade humor, stil och resning. Vi saknar hennes karakteristiska stämma i telefonen: Hej, det är Ulla!