Hans Carlbring stänger dörren till sitt rum på Uppsala universitet och lägger meditationskudden på golvet. Han sätter sig med benen i kors i en halvlotusställning och sluter ögonen. Sedan sitter han där i tio minuters total tystnad. Andningen lugnas ner, kroppen slappnar av och tankarna strömmar fritt i hans medvetande. Fokus ligger på ögonblicket. Här och nu.
– Mindfulness har blivit en del av mitt liv. Bara 10 minuters övning om dagen kan göra underverk.
Hans Carlbring arbetar som informationssäkerhetssamordnare på universitetet till vardags. Men han är också instruktör i mindfulness och leder bland annat kurser på Studieförbundet Vuxenskolan och har intresserat sig för hur metoden kan användas på arbetsplatser. Inte minst för chefer. Många viktiga frågor avgörs av några få personer på arbetsplatsen.
– De har fullt sjå att räcka till och orka med. Att också faktiskt ta rätt beslut vid rätt tillfälle är inget man lär sig i skolan. För att kunna det är det viktigt att ha närmare kontakt med sig själv där och då, säger Hans Carlbring.
Själv säger han sig ha blivit mer reflekterande och bättre på att lyssna sedan han började träna mindfulness för några år sedan. Han har också blivit mer medveten om att göra rätt saker på jobbet, alltså fokusera på arbetsuppgifterna som gör mest nytta för verksamheten, i stället för att nöja sig med att göra saker rätt.
Det finns tre viktiga begrepp i mindfulness: en medveten närvaro, en avsikt och det öppna sinnet. Det första innebär att inte tänka på vad man ska handla till middagen på väg hem från jobbet utan fokusera helt på arbetsmötet som pågår. Det andra handlar om att veta varför man är på mötet och vad syftet med det är. Det tredje går ut på att släppa alla förutfattade värderingar och uppfattningar. Det sista är, enligt Hans Carlbring, det svåraste.
– Med mindfulnessträning lär vi oss att lyssna och agera utifrån vår direkta upplevelse, inte genom att "koppla in autopiloten" och reagera genom ett filter av våra konceptuella värderingar och tidigare erfarenheter.
De senaste åren har mindfulness börjat dyka upp på allt fler arbetsplatser. På Google uppmanas personalen att öva minst tio minuter per dag och initiativtagaren, en ingenjör på företaget, har skrivit en bok om hur man lär sig att få kontakt med sitt inre. I Sveriges riksdag erbjuds undervisning i mindfulness och ett rökrum har gjorts om till ett stillhetsrum. Det kom till genom en motion från riksdagsledamoten Anna Marie Bodén. Dag Hammarskjöld är en av hennes förebilder. Han inrättade ett rum för stillhet i FN-skrapan under sin tid som generalsekreterare på 1950-talet. Freden kommer inifrån, hävdade han.
Enligt psykiatrikern och författaren Åsa Nilsonne kan vi lära oss att programmera om belöningssystemet. Hjärnan kan tränas som vilken muskel som helst. Med övning i form av mindfulness kan vi lära oss att fokusera, vilket i sin tur gör att vi kan fatta klokare beslut. Nobelpristagaren Elizabet Blackburn har undersökt hur meditation kan fördröja cellens åldrande genom att minska negativa känslor som nedstämdhet, stress och rädsla.
Samtidigt har den hyllade metoden mött kritik. En av kritikerna är psykologen Jenny Jägerfeldt som ifrågasatte den, i hennes tycke överhajpade metoden, i Sommar i P1. Hon retar sig på att metoden utlovas fungera som ett universalmedel. Lärans rötter ligger i senbuddismen, men de religiösa grunderna har tvättats bort i vår västerländska tappning.
– I den urvattnade coach- eller veckotidningsvarianten är metoden märkligt urlakad till något som mest liknar sunt förnuft, säger hon.
Ett annat problem är, enligt Jenny Jägerfeldt, att det kan få människor att acceptera situationer som inte är bra: som en helt orimlig arbetssituation. Ansvaret ligger inte alltid hos individen, utan kan också ligga i ett osunt system.