Komprimera gymnasieskolan

I onödan. Vägen mot studentexamen skulle kunna kortas betydligt. Många ungdomar tillbringar flera år helt i onödan på skolbänken, tycker Mattias Rexby.

I onödan. Vägen mot studentexamen skulle kunna kortas betydligt. Många ungdomar tillbringar flera år helt i onödan på skolbänken, tycker Mattias Rexby.

Foto: Hans E Ericson

Uppsala2013-11-15 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Med endast 833 timmar per år så utgör inte skolan ens ett halvtidsarbete. Den svenska gymnasieskolan skulle kunna kortas från tre till två år så att ungdomarna kommer ut i arbetslivet tidigare, i stället för att de ska spendera tre år i skolan och bli både skoltrötta och bekväma.

Det nuvarande upplägget ger i de flesta fall alldeles för mycket fritid, vilket skapar ohälsosamma vanor och orimliga tidsuppfattningar gällande arbetsbelastningar. Dessa vanor gör att de kan bli ovilliga eller icke kapabla till arbete efter att gymnasieskolan är slut, på grund av felaktig uppfattning om hur mycket arbete som krävs för att man ska klara sig.

Denna ovilja att jobba driver dem till universitet även om de inte kommer att använda den kompetens de får där till arbetet de slutligen väljer. De har då ”slösat” ett flertal av sina unga år på studier som de aldrig använder i praktiken.
När de sedan väl kommer ut i arbetslivet är de, trots sin höga utbildning, i många aspekter underlägsna dem som valde att börja jobba direkt efter gymnasiet, eller valde en mer praktisk linje. Det hela har som grädde på moset kostat massor med skattepengar helt i onödan, när de i stället kunnat jobba och betala skatt.

Jag säger inte att all högre utbildning än gymnasiet är onödig, men en högre arbetsbelastning tidigare kan göra att många av dem som senare väljer att gå på universitet i onödan i stället väljer en mer praktisk lösning och redan tidigt börjar skaffa arbetslivserfarenhet, vilket leder till en tidig inkomst och ett bättre jobb i slutändan.